Ny konflikt.
Kravallpolisen i Ukrainas huvudstad Kiev skyddar främst rysk-ortodoxa kyrkor. Enligt utomstående bedömare sade Vladimir Putin efter Krimannekteringen att ”Kiev är alla ryska städers moder”, något som i verkligheten kan göra utvecklingen bara värre.
Kravallpolis patrullerar runt kyrkorna medan ultranationalister marscherar under Ukrainska upprorsarméns (UPA) 76-årsjubileum. Så såg det ut i Kiev i går eftermiddag. UPA var ökänt för etnisk krigföring under 1940-talet.
Enligt uppgift fanns en risk för att nationalisterna skulle ockupera ryskortodoxa kyrkor som det unika Petjerskaklostret, men fotojournalisten Niklas Meltio i Kiev säger att marschen förlöpte någorlunda hyfsat.
– Det är inte bara UPA utan flera ultrahögerorganisationer som deltar. Gatan är fullspäckad av flera tusen demonstranter, många av dem maskerade. Busslaster med kravallpoliser håller ögonen på dem. Poliserna är tillsagda att inte låta sig provoceras, säger Meltio.
Maktpolitiskt vapen
Det är extra spänt för att UPA:s årsdag råkar infalla samma vecka som den politiska konflikten mellan Ryssland och Ukraina fick nytt bränsle av ett kyrkligt beslut. Den östortodoxa kyrkan erkände den ortodoxa kristenheten i Ukraina som fristående från den ryska i torsdags. Som svar på det varnade det ryska prästerskapet för ”den största splittringen av kristendomen på tusen år”.
Religion är ett maktpolitiskt vapen i Ukrainakonflikten. Ukrainas ortodoxa kyrka har varit underställd Moskvapatriarkatet som är knutet till Kreml. Ukraina har försökt upplösa arrangemanget, i synnerhet sedan Krimannekteringen.
President Petro Porosjenko har lobbat för att den östortodoxa kyrkan ska ge Ukrainas ortodoxa kyrka självständighet. Ett kanske avgörande steg togs då kyrkomötet under ledning av partiarken Bartolomeus i Istanbul beslutade att Ukrainas ortodoxa kyrka inte längre ska vara underställd Moskvapatriarkatet.
Det gjorde Kreml rosenrasande.
Hotar med hårt svar
Kyrkomötets utfall har tolkats som en drömstart på Porosjenkos kampanj för återval 2019. Presidenten sade i ett tv-tal i torsdags att beske-
det från Istanbul är ”en seger för det goda över det onda, för ljuset över mörkret” och han talade också under gårdagens marsch.
Kyrkomötet beslutade också att erkänna patriarken Filaret som den ukrainska ortodoxa kristendomens överhuvud. Inte heller det kan Moskva acceptera. Moskvapatriarkatet anser sig äga överhöghet över den ukrainska delen och har kapat sina band med Istanbul och varnat för protester.
– Självklart kommer människor att gå ut på gatorna och skydda sina heliga platser, säger biskop Hilarion vid Moskvapatriarkatet.
Kievpatriarkatet har sedan Sovjets kollaps jobbat för en självständig ukrainsk kyrka och västorientering. Filaret har i omgångar kritiserat Rysslands politik och sagt att president Vladimir Putin är ”besatt av djävulen”.
Patriarken Kirill i Moskva har hotat med ”ett hårt och beslutsamt svar” på det östortodoxa kyrkomötets beslut när ledningen för den rysk-ortodoxa kyrkan möts i Minsk på måndag. Kirill har öppet stött de proryska separatisterna i östra Ukraina och Krimannekteringen.
Den ortodoxa kristenheten i Ukraina splittrades efter Sovjets fall. I dag finns en ortodox kyrka som lyder under Moskvapatriarkatet, en under Kievpatriarkatet och en tredje självstyrande. Kyrkor underställda Moskvapatriarkatet finns i hela Ukraina, flest i öster där strider mellan proryska separatister och regeringsstyrkor har krävt över tiotusen liv på drygt fyra år.
Porosjenko har sagt att Kiev ska respektera de troende som vill stanna kvar i den del som är underställd Moskvapatriarkatet.
Tusenåriga anor
Det ger Moskva inte mycket för. Den ryska kyrkan har jämfört den ukrainska kyrkans självständighetssträvanden med Östliga schismen 1054, alltså den östliga ortodoxins separation från den västliga katolicismen. I dag motsätter sig Kreml ”allt som leder till en splittring av den ortodoxa tron”, enligt Reuters.
Moskvapatriarkatet förnekar att dess kyrka utgör en säkerhetsrisk för Ukraina eller att den går i Kremls ledband. Tvärtom säger man sig jobba för fred i östra Ukraina. Petro Porosjenkos uppfattning är en annan:
– Kyrkomötets beslut skingrar Moskvas imperialistiska illusioner och chauvinistiska fantasier. Det handlar om vår självständighet, nationell säkerhet och geopolitik, sade han i tv-talet.
Konflikten kan ses mot bakgrunden av att den ryska ortodoxa tron härrör från Vladimir I som tvingade Kievrikets hedningar till kristendom år 988. Både Ryssland och Ukraina anser att deras respektive nationella identiteter föddes i Kievriket.
The Atlantic påpekar att Putin efter Krimannekteringen sade att ryssar och ukrainare alltid har förenats i ett och samma folk genom kyrkan och att ”Kiev är alla ryska städers moder”. Bedömare som tidningen talat med antar att den ortodoxa kyrkan återhämtar sig från chocken, men att utvecklingen kan påverka Ukrainakonflikten negativt.