Ett lönsamt slöseri

Allt fler unga, och många äldre, startar nya bolag och hoppas på snabb global tillväxt. Man när en dröm om att bli nästa Google, Facebook, Whatsapp eller Uber. Översatt till Finland vill man bli en ny Gutzeit, Finlayson, Ahlström, Wahlforss eller Strömberg.

När senhösten är som ruskigast samlas 20 000 ivriga entreprenörer i Helsingfors för att begå Slush. Denna företagsamhetens konferens svämmar över av förhoppningar. Om man deltar som utomstående undrar man säkert vart realiteten tog vägen. Slush ser ut som euforins marknad.

Styrkan i Slush ligger precis i förhoppningarna. Eftersom det statistiskt sett är så osannolikt att ett uppstartsföretag lyckas, krävs det som motvikt en oerhörd förhoppning och energisatsning för att ta reda på om man står på en guldåder eller inte. På Slush får man testa sina färdigheter och mäta sin satsning mot andras.

Det finns många sorters företagande, och alla är nyttiga för samhällets välfärd. Jordbrukare konfronteras med höga kapitalkostnader och klimatologiska risker. Helt logiskt är då att samhället stöder dem finansiellt. Tjänsteföretagare såsom frisörer, kaféinnehavare och bokförare löper inte samma risker, men tvingas fungera inom snäva finansiella marginaler. Uppstartsbolag begränsas inte av normala väggar och tak, men de utsätts för den grymmaste gallringen. Bara ett försvinnande litet fåtal klarar sig vidare.

Det finns få initiativ i samhället som så entydigt leder till samhällelig stabilitet och framgång som entreprenörskap. När folk bereds möjlighet att jobba med något de tror på blir samhället bättre för alla. Se bara på Sverige, Tyskland och Israel. De uppskattar företagare och har aktivt avlägsnat byråkratiska och finansiella hinder som ett företag lätt kan snubbla på. Dessa länder har också en stabil ekonomi.

Uppstartsbolagen är den nyaste kategorin av företagsamhet. Speciellt för dem är osäkerheten. Man vet inte vilken produkt som kommer att sälja och man vet inte hur man skall sälja den. Man vet inte om kan producera produkten. Man vet inte om man är ute i rätt tid. Man vet inte hur man skall finansiera företaget. Det krävs inte mycket cynism för att påstå att uppstartsbolag är hopplösa idéer – naiva och utopistiska initiativ som aldrig kan bli något.

Men det är precis tvärtom. I dagens digitaliserade värld är riskerna djupare och möjligheterna högre. Om man inte slår igenom går man under. Slår man igenom blir man stor. Företagsspelet ser ut som naturens evolution. De flesta tvinar bort och dör, men de få som går vidare får definiera en vinnande kategori. För att delta i ett sådant spel krävs det obegränsade förhoppningar och aldrig sinande energi.

Vi skall inte tro att ett uppstartsbolag som går under är ett misslyckande. På vägen till sin undergång betalade företaget löner och bidrog till sysselsättningen. När man slog igen var det inte en förlust. Det var en investering i en utbildning som mäter sig med de bästa man kan få på universitetsnivå.

De små summor som uppstartsbolag förbrukar hör till de bästa investeringarna en nation kan göra. Tänk på de miljarder som staten spenderar på utveckling av det existerande näringslivet eller de miljarder som storföretag slösar bort på projekt som inte leder någon vart. Tänk på de tråkiga utbildningarna som inte lämnar något spår. Tänk på alla samhälleliga kostnader för medborgare som inte försöker sig på något.

Till syvende och sist finns det få saker som är så nyttiga som att investera tid och pengar på att bygga en ny affärsverksamhet. Också om många enskilda försök är förgäves, är totalresultatet högst positivt. Och alla blir klokare.

Vi skall inte tro att ett uppstartsbolag som går under är ett misslyckande.