Så fim­par du för gott

Om du tar hjälp av plås­ter, tugg­gum­mi el­ler aku­punk­tur spe­lar ing­en roll. Hu­vud­sa­ken är att du fim­par. Att slu­ta rö­ka är det bäs­ta man kan gö­ra för sin häl­sa och vins­ter­na kom­mer re­dan ef­ter någ­ra tim­mar.

Hufvudstadsbladet - - Dagbok - TT/KARIN CEDRONIUS

Att rö­ka är den en­skilt störs­ta risk­fak­torn för att drab­bas av sjuk­do­mar i lung­or, hjär­ta och blod­kärl. Det vet nog de fles­ta, än­då rö­ker drygt tio pro­cent av al­la vux­na fin­län­da­re i dag. Men det är ald­rig för sent att slu­ta. Oav­sett hur länge du har rökt finns det vins­ter med att läg­ga av. Krop­pen bör­jar åter­häm­ta sig näs­tan di­rekt ef­ter den sista ci­ga­ret­ten.

– Re­dan nå­gon tim­me ef­ter rök­stop­pet mär­ker man ef­fek­ter på bå­de pul­sen och blod­tryc­ket. Ef­ter tolv tim­mar har ko­lox­id­ni­vån i blo­det nor­ma­li­se­rats och in­om ett par må­na­der har hjärt-, kärl- och lung­funk­tion åter­gått till det nor­ma­la. Så det finns all an­led­ning att slu­ta rö­ka, oav­sett hur länge man har rökt, sä­ger Jan Nils­son, över­läka­re och pro­fes­sor i ex­pe­ri­men­tell kar­di­o­vas­ku­lär forsk­ning, samt ord­fö­ran­de i Hjärt-Lung­fon­dens forsk­nings­råd i Sve­ri­ge.

Så fort man slu­tar på­bör­jas en re­pa­ra­tions­pro­cess i krop­pen och den fort­sät­ter un­der lång tid. Ett år ef­ter rök­stop­pet har ris­ken att drab­bas av hjär­tin­farkt hal­ve­rats jäm­fört med de som fort­fa­ran­de rö­ker. Ef­ter fem år är ris­ken att drab­bas av stro­ke ne­re på sam­ma ni­vå som hos rök­fria. Ris­ken att drab­bas av lung­can­cer har dess­utom gått ned till hälf­ten jäm­fört med de som fort­sät­ter att rö­ka.

Och skul­le in­te häl­so­vins­ter­na va­ra mo­ti­ve­ran­de nog, kans­ke de eko­no­mis­ka för­de­lar­na kan va­ra det? In­te mind­re än 2 000 eu­ro per år spa­rar en nor­mal­rö­ka­re, som rö­ker knappt ett pa­ket om da­gen, på att slu­ta.

Men trots att vins­ter­na är så up­pen­ba­ra, är det än­då många som in­te kla­rar av att slu­ta. Jan Nils­son har någ­ra go­da råd.

– Var med­ve­ten om att ni­ko­tin är ett starkt och va­ne­bildan­de gift. Jag bru­kar sä­ga till mi­na pa­ti­en­ter att de mås­te ha re­spekt för att det in­te är lätt att slu­ta, spe­ci­ellt om de har rökt länge. Det kan kom­ma åter­fall, men då gäl­ler det att in­te ge upp, ut­an för­sö­ka igen.

Tvärt bäst

Vad som är bäst – att slu­ta tvärt el­ler trap­pa ned, är för­stås in­di­vi­du­ellt. Det gäl­ler att hit­ta det som fun-

kar för en själv. Men rent ve­ten­skap­ligt är ett tvärt slut bäst.

– Fast det är en san­ning med mo­di­fi­ka­tion. Det all­ra bäs­ta är näm­li­gen att på­bör­ja be­hand­ling­en med ett ni­ko­ti­ner­sätt­ningslä­ke­me­del cir­ka två–tre vec­kor in­nan du läg­ger av. Då blir över­gång­en mind­re trau­ma­tisk. Stu­di­er har vi­sat att det­ta fun­kar all­ra bäst, sä­ger Jan Nils­son.

Forsk­ning­en vi­sar ock­så att råd­giv­ning och stöd är vik­tigt.

– Ni­kotin­tuggum­mi, -plås­ter el­ler -me­di­cin som tas i ta­blett­form, i kom­bi­na­tion med råd­giv­ning är det en­skilt bäs­ta sät­tet att slu­ta rö­ka. Den kom­bi­na­tio­nen gör att mel­lan 50 och 70 pro­cent lyc­kas, sä­ger Jan Nils­son.

Oli­ka stöd

Den enk­las­te for­men av råd­giv­ning har al­la rätt att få när de be­sö­ker sin vård­cen­tral. Det in­ne­bär att lä­ka­ren frå­gar om man rö­ker, in­for­me­rar om ris­ker­na och er­bju­der stöd för att slu­ta. Jan Nils­son är dock li­te själv­kri­tisk gente­mot sin egen yr­kes­kår, som han ibland in­te tyc­ker gör till­räck­ligt.

– Det kan tyc­kas sim­pelt, men ba­ra att lä­ka­ren på vård­cen­tra­len stäl­ler frå­gan om rök­ning be­ty­der över­ras­kan­de myc­ket. Läkarkå­ren be­hö­ver få in­for­ma­tion om hur vik­ti­ga de fak­tiskt är och hur myc­ket de kan gö­ra med små me­del.

And­ra be­hö­ver mer stöd. Då finns

Det är in­di­vi­du­ellt hur myc­ket be­svär man får. Det värs­ta är det aku­ta rök­su­get, men det bru­kar fak­tiskt gå över ef­ter ba­ra ett par mi­nu­ter. Jan Nils­son över­läka­re

det bland an­nat te­ra­peu­ter som för mo­ti­ve­ran­de sam­tal och ger prak­tis­ka råd och öv­ning­ar som ska hjäl­pa att bry­ta va­nan. Många vård­cen­tra­ler har dess­utom spe­ci­al­ut­bil­da­de skö­ters­kor som ar­be­tar med rö­kav­vänj­ning. Vis­sa sö­ker sig till slu­ta-rö­ka-grup­per för att få stöd av and­ra i sam­ma si­tu­a­tion.

Al­ter­na­ti­va me­to­der

Bland de mer okon­ven­tio­nel­la me­to­der­na, som in­te har sam­ma ve­ten­skap­li­ga be­lägg, hör hyp­nos, aku­punk­tur, yo­ga och ap­par i te­le­fo­nen. Jan Nils­son poängterar att det finns få stu­di­er som be­vi­sar att des­sa me­to­der fun­ge­rar, men är sam­ti­digt öp­pen för att de kan hjäl­pa någ­ra.

– Om man tror på dem och lyc­kas är ju må­let nått.

Ab­sti­nens­be­svä­ren skräm­mer många som står in­för ett rök­stopp. Vil­ka är de och hur han­te­rar man dem? – Det är in­di­vi­du­ellt hur myc­ket be­svär man får. Det värs­ta är det aku­ta rök­su­get, men det bru­kar fak­tiskt gå över ef­ter ba­ra ett par mi­nu­ter. Det kan man stil­la med att för­sö­ka dis­tra­he­ra sig med nå­got an­nat, ta en klunk vat­ten el­ler äta en frukt, sä­ger Jan Nils­son och tilläg­ger:

– Se­dan kan man kän­na av viss trött­het, men det bru­kar gå över på ett par vec­kor. Sam­ma sak med den ir­ri­ta­tion, oro och rast­lös­het som en del upp­le­ver. Där är mitt råd att för­sö­ka dis­tra­he­ra sig med sa­ker man tyc­ker om att gö­ra, det kan va­ra allt från att ta en pro­me­nad till att ringa en kom­pis.

Hur är det då med den evi­ga frå­gan vid rök­stopp – vikt­upp­gång­en? – Al­la som slu­tar rö­ka går in­te upp i vikt. Så tro in­te att du au­to­ma­tiskt kom­mer att gö­ra det. En viss vikt­upp­gång är dess­utom ett frisk­hets­tec­ken som vi­sar att krop­pen bör­jar fun­ge­ra igen. När man rö­ker får krop­pen näm­li­gen en stress som ökar äm­nes­om­sätt­ning­en och den stres­sen för­svin­ner vid rök­stop­pet, sä­ger Jan Nils­son.

– Det är bra att ha det­ta i åtan­ke och för­sö­ka äta re­gel­bun­det och bunk­ra upp med bra snacks när su­get sät­ter in. Då slip­per man fal­la för fres­tel­sen att er­sät­ta ci­ga­ret­ten med go­dis el­ler and­ra onyt­tig­he­ter.

FO­TO: JOHAN NILS­SON/TT

Jan Nils­son är över­läka­re och pro­fes­sor i ex­pe­ri­men­tell kar­di­o­vas­ku­lär forsk­ning samt ord­fö­ran­de i Hjärt-Lung­fon­dens forsk­nings­råd, Han kan det mesta om hur man slu­tar rö­ka. – Ha re­spekt för att det är svårt, men det går, sä­ger han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.