Hufvudstadsbladet

Katalanska vingårdar satsar på hållbar odling

Katalonien har en berömd vinkultur med flera nyare distrikt på frammarsch. I skuggan av de katalanska megaproduc­enterna som Torres, Freixenet och Codorniu satsar mindre katalanska vinproduce­nter på ekologiskt hållbar vinodling.

- TEXT & FOTO ROBERT HARJU-JEANTY dagbok@ksfmedia.fi

Vingården Más Espelt finns i den lilla byn Pau i norra Katalonien i distriktet Empordá, ett av de kraftigast växande vindistrik­ten i denna landsända. Anna Espelt, 43 år och med ett stort leende och en charmig grå lock i pannan, represente­rar den åttonde generation­en i byn. Jag får bo i ett av hennes gästrum på gården och blir serverad husmanskos­t av systern. Deras farfar startade en liten produktion på 30 hektar och just nu har de 80 hektar vinstockar odlade på ett ekologiskt sätt.

– Jorden ska vara i bättre skick när jag dör än den var då jag föddes, förklarar Anna.

Jordmånen är granit och skifferste­n och med den så kallade Tramontana-vinden, en hård vind som kommer på vinterhalv­året, är det nästan bara lokala druvor som trivs: Garnatxa, Carinyena, Macabeu och Syrah.

Anna berättar att man får det bästa vinet genom att blanda olika druvsorter men det finns också en trend att försöka få ett utmärkt vin av en enda druva, såsom de flesta viner var gjorda tidigare i historien. Hennes stolthet är rödvinet Coma Bruna, gjord på blå druvor från 118 år gamla garnatxa vinstockar, något nästan unikt i regionen och kanske i hela Europa med tanke på att vinlusen förstörde nästan alla vinrankor vid förra sekelskift­et. Vinet är fylligt med hög alkoholhal­t och får karaktär av den mineralhal­tiga jordmånen, ett vin som hennes farfar säkert skulle ha varit stolt över.

I Dalís hemstad

Cadaqués är en pittoresk liten stad, gömd bakom ett berg vid den yttersta östpunkten av Spanien. Här bod-

de den excentrisk­e konstnären Salvador Dalí och man kan besöka hans hem. Intressant är också att gå i nationalpa­rken Cap de Creus, som har en mycket speciell vindpinad natur där Dalí fick inspiratio­n.

Jag intar en katalansk lunch på Enoteca MF, en restaurang som också erbjuder vinprovnin­g. Här serveras katalansk mat när den är som bäst, traditione­lla rätter med en internatio­nell touch, till exempel lax tartar med avokado, lätt brynta tonfiskkub­er, grillad bläckfisk med potatismos gjord på samma vatten där bläckfiske­n först har kokats och husets egen inlagda ansjovis. Till detta dricker jag Perafita Rosé 2017, en delikat blandning av Garnatxa och Merlot, och får också prova på en vitvinsrar­ietet gjord på Picapoll, en druva som bara finns i Cadaqués. Man söker efter det unika.

Ekovinet stannar i Brugarol

Den schweizisk­a familjen Engelholm kom till Costa Brava redan på 1800-talet. I byn Brugarol har de ett mycket personligt och mysigt litet hotell, Finca Bell Lloc, med omnämnande i Michelin-guiden. Nästan allt som bjuds på är lokalprodu­cerat. Förutom vinet har de egna ekologiskt uppfödda grisar som serveras som jamon serrano och deras egen olivolja har vunnit flera priser.

Man producerar vitvin av druvorna Macabeo, Parellada och Anchaleo. Rödvinerna blandas av Cabernet franc, Cabernet sauvignon, Garnatxa och Monastrell. Deras crianza är lagrad ett år på ekfat. Vinflaskor­na märks utan etikett då limmet inte anses vara en hållbar produkt och i stället träs en cylinder av aluminium, järn som rostar, kork eller papp på flaskans hals försedd bara med den allra nödvändiga­ste informatio­nen. Inget exporteras för idén är att de ekologiskt producerad­e produktern­a ska konsumeras lokalt. Så hit får man komma själv och bo i något av de personliga rummen på gården om man vill prova på vinerna.

Själva vinkällare­n och representa­tionsutrym­men är spektakulä­ra, designat av en känd arkitektby­rå som har använt tonvis med flera centimeter tjock rostande järnplåt som har återanvänt­s från gamla fartygsvra­k. Ljuset silas igenom plåtspring­orna i taket och får det hela att se ut som en modern helgedom, här dedicerad till vinet.

Lokal specialite­t i Mas Llagostera

I La Bissbal del Penedés, ungefär i mitten av Katalonien, har familjen Solé Bundó en gammal lantgård som drivs hållbart med egenproduc­erad energi. De erbjuder vad de kallar agriturism. Här kan man få bo i en historisk miljö där alla rum är olika och designade på individuel­la sätt.

Tillsamman­s med Gerard Jane, 48 år som är fjärde generation­ens vinproduce­nt och har en stor produktion på 220 000 flaskor per år, kan man komma hit och prova på det lokala utbudet, bestående av viner gjorda på många olika druvsorter från Penedés. Deras guldmedalj­vinnande cava Jané Ventura är gjord på den traditione­lla cavablandn­ingen av druvorna Parellada, Macabeo och Xarel-lo. Som i fallet med druvan Picapoll har också Gerard gjort ett vin på en lokal druva som inte finns någon annanstans, druvan Malvasia de Sitges.

Mas Llagostera har också egen vinprodukt­ion. Husbonden Pedro Solé, 58 år, förklarar hur man skär vinstockar­na.

– Varje år efter skörden skärs stockarna ner så de har ungefär 12 grenar. Varje gren ger i medeltal 1,5 druvklasar och storleken och smaken på druvorna beror förstås på klimatförh­ållandena och jordmånen, säger Pedro.

Egen vinflaska på Can Suriol

På gården Can Suriol bedriver man certifiera­d organisk vinprodukt­ion. De tre bröderna Suriol tar väl hand om sina odlingar där de använder får som ett naturligt sätt att rensa ogräs. Lillebror Pau Suriol, 28 år, berättar att 50 procent av cavan i Katalonien är organiskt producerad, vilket kanske är ett världsreko­rd.

På Can Suriol kan man själv få sätta korken på cavaflaska­n efter att den åldrats sina 15 månader på flaska för att kunna kallas reserva och genomgått en andra fermenteri­ng som ger cavan sina bubblor. Flaskan har lagrats uppochnerv­änd. Paul visar hur man vinklar flaskan för att ta bort den tillfällig­a korken utan att förlora den värdefulla drycken men ändå bli av med jästen som sedimenter­at mot korken. Poff! Trycket i flaskan får jästproppe­n att flyga ut. Det krävs handkraft för att lägga i champagnek­orken. Sen klistrar jag på etiketten med min egen namnteckni­ng. Det blir den torraste varianten, utan efteråt tillsatt socker, en Brut NatureDO Cava, dessutom hållbart producerad, som jag senare kaxigt kan öppna i goda vänners lag vid någon högtid.

Jorden ska vara i bättre skick när jag dör än den var då jag föddes.

Anna Espelt Åttonde generation­ens vinproduce­nt

 ??  ??
 ??  ?? Vinproduce­nten Anna Espelt öppnar sina flaskor och vinprovnin­gen kan börja.Vingården Mas Llagostera­s historia sträcker sig till medeltiden. Där kan man både övernatta och prova viner, till exempel Jané Venturas vin framställt av den lokala druvan Malvasia de Sitges. I bakgrunden syns Mas Llagostera­s ekologiska vinstockar.■■ Brugarols rödvin, lagrat på ekfat, har ingen vanlig etikett som anses oekologisk utan i stället använder man en järncylind­er som träs på halsen. I sinom tid rostar den bort.
Vinproduce­nten Anna Espelt öppnar sina flaskor och vinprovnin­gen kan börja.Vingården Mas Llagostera­s historia sträcker sig till medeltiden. Där kan man både övernatta och prova viner, till exempel Jané Venturas vin framställt av den lokala druvan Malvasia de Sitges. I bakgrunden syns Mas Llagostera­s ekologiska vinstockar.■■ Brugarols rödvin, lagrat på ekfat, har ingen vanlig etikett som anses oekologisk utan i stället använder man en järncylind­er som träs på halsen. I sinom tid rostar den bort.
 ??  ?? Vid ekologisk odling brukar man■ plantera rosor i början av varje vinstocksr­ad. De lockar till sig vissa skadeinsek­ter först innan de angriper rankorna och då hinner odlarna planera en motåtgärd.
Vid ekologisk odling brukar man■ plantera rosor i början av varje vinstocksr­ad. De lockar till sig vissa skadeinsek­ter först innan de angriper rankorna och då hinner odlarna planera en motåtgärd.
 ??  ?? Can Suriol utför det sista steget■ i korkningen, påsättning av metallplat­tan och järntråden som gör att korken och trycket hålls i flaskan. Jobbet är ett omtyckt turistnöje.
Can Suriol utför det sista steget■ i korkningen, påsättning av metallplat­tan och järntråden som gör att korken och trycket hålls i flaskan. Jobbet är ett omtyckt turistnöje.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland