Motförslagen: Lokala avtal, möten och familjeledigheter
Fyra av oppositionspartierna föreslår misstroende för regeringen i debatten om de omstridda uppsägningslagarna och regeringens arbetspolitik. – Regeringen har också förut skickat sina olyckliga projekt till riksdagen, säger Eero Heinäluoma (SDP).
SDP, Vänsterförbundet, De gröna och Sannfinländarna meddelade under gårdagens riksdagsdebatt att de föreslår att regeringen inte längre har förtroende.
Det är regeringen som fört förtroendemätningen till riksdagen, för att bland annat söka mandat att fortsätta bereda den omstridda uppsägningslagen.
– Varje gång vi föreslagit åtgärder har deras betydelse förringats. I efterskott är det lätt att se att resultatet av flera av våra beslut varit positiva, sade statsminister Juha Sipilä (C).
Sipilä tackade bland annat fackföreningsrörelsen för konkurrenskraftsavtalet.
– Jag vet att avtalet inte var lätt, men det var en fosterländsk gärning.
Sipilä räknade upp skattelättnader och sänkta dagvårdsavgifter som incitament för jobb, intervjuer med arbetslösa, kompensationspengen på 2 500 euro till de företag vars anställda har moderskapsledigt, och lägre arvsskatt i generationsväxlingar.
Sipilä räknade också upp beslut som inte fått odelade reaktioner – en förlängning av prövotiden, en förkortning av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet, och högre skyldighet att ta emot jobb som ligger längre bort hemifrån.
Aktiveringsmodellen fanns inte med bland det han räknade upp.
Sipilä motiverade varför regeringen bereder en lag som ska sänka tröskeln att säga upp anställda i små företag av personliga skäl.
– Enligt grundlagen får ingen avskedas från sitt arbete utan laglig grund. Men att minska riskerna att rekrytera hjälper också sådana personer vars ställning kopplas till högre risker, till exempel på grund av lång arbetslöshet.
”Har utsatts för påtryckningar”
Sipilä gick inte ut med någon hård udd mot stridsåtgärderna på arbetsmarknaden i sitt tal, men sade att ”regeringen utsatts för påtryckningar”.
Hårdare ord kom från riksdagsledamot Matti Vanhanen (C) som höll Centerns gruppanförande.
Han kallade stridsåtgärderna för oskäliga, då behandlingen av den omstridda lagen inte inletts.
– Beredningen och riksdagsbehandlingen kan räcka ännu månader framöver. Det är helt oskäligt att stridsåtgärderna på arbetsmarknaden kan dröja en oöverskådlig tid, säger Vanhanen.
– Strejkrätten finns, och den är vi inte på väg att ta bort. Men mot en politisk strejk svarar man med politiska åtgärder. Detta är det fråga om. Det innebär att vi efter morgondagen vet om riksdagen får detta lagförslag till behandling. Att stoppa rätten att få behandla lagen i förväg vore ett farligt prejudikat.
”Ingen öppen check”
Oppositionspartierna hänvisade i sina anföranden till att den här processen är ”politisk teater”.
– Regeringen och statsministern försöker prångla igenom en enskild lag – en dålig sådan – genom att förklä den till en förtroendeomröstning, säger Leena Meri (Sannf).
Eero Heinäluoma (SDP) anklagade regeringen för att inte ens lita på sig själv.
– Regeringen har förut skickat sina olyckliga projekt till riksdagen. Så gick det för tre år sedan, då regeringen berättade om sina tvångslagar. Men lagarna om att skära i semesterpeng, övertidsersättningar och sjukdagar gavs aldrig till riksdagen, fast regeringen fick majoritetens stöd.
Väljarna ger ingen öppen check för maktbruk, säger Heinäluoma.
– Det sades inget om att försvaga uppsägningsskyddet i Centerns valprogram.
Ja till nationellt sysselsättningsmöte
Men oppositionen gav också åsikter om vad som kan göras i stället.
SDP lovade att vara med ifall det ordnas ett nationellt sysselsättningsmöte, i anda med vad Centerns Antti Kaikkonen (C) föreslagit.
– Ge små företag stöd för att anställa den första löntagaren, höj momsgränsen för små företag, erbjud dem rådgivning i uppsägningssituationer. Det här är förnyelser där man inte behöver försvaga de anställdas ställning, säger Heinäluoma.
De gröna räknar också upp förslag till alternativa sysselsättningsåtgärder.
– Vi är beredda att klargöra spelreglerna vid uppsägning för att ge alla gott rättsskydd, förnya familjeledigheterna och finansieringen av familjeledigheter, att bredda experimentet med basinkomst och göra den sociala tryggheten med uppmuntrande för att ta emot jobb, säger Heli Järvinen (Gröna).
De gröna föreslår också mer lokala avtal, genom att erbjuda medlingshjälp till företag som inte är organiserade.
Thomas Blomqvist (SFP) nämner också lokala avtal och familjeledighetsreform.
– Trots allvaret här känns det tragikomiskt att det inte gjorts någon reform av familjeledigheterna. Både på Södra kajen och i Hagnäs har man efterlyst en sådan. Oppositionen har gjort det. Men den har inte gjorts, utan stannade uppenbarligen vid brist på politisk vilja, säger Blomqvist.
– En bättre arbetshälsa skulle spara miljarder och förbättra vardagen. Ändå är det bara vi som efterlyst ett nationellt program för bättre arbetshälsa, fortsätter Blomqvist.
Sari Essayah (KD) undrade om man utrett andra förslag för att sänka risken att anställa, som att förlänga prövotiden ännu mer, eller ytterligare förkorta karenstiden för den som blivit uppsagd.
Sannfinländarna kritiserade främst klimatpolitiken för att försämra industrins villkor, men föreslår också mer rådgivande hjälp för små företag i anställnings och uppsägningssituationer.
– Kristdemokraternas grupp tycker det är viktigt att man i framtiden gör lagändringar för att främja sysselsättningen, särskilt så att man främjar lokala avtal och sänker tröskeln att anställa i mikroföretag och små företag, säger Peter Östman (KD).
Det sades inget om att försvaga uppsägningsskyddet i Centerns valprogram.
Eero Heinäluoma (SDP)