Borde Nylands valkrets delas?

Valkretsar krymper och växer. Nyland växer och får i vår igen ett mandat till. Samtidigt ökar skillnaderna inom kretsen och en ny indelning kunde diskuteras.

Flyttningsrörelsen och befolkningsutvecklingen skapar förändringar i våra valkretsar. Befolkningsmängden den sista oktober är avgörande för hur många mandat som ska väljas från varje krets i riksdagsvalet i vår. Allting tyder på att Savolax-Karelen kommer att förlora ett mandat medan Nyland växer och får ytterligare ett mandat.

Det här innebär att väljarna i Savolax-Karelen i nästa riksdag representeras av 15 ledamöter, medan nylänningarna utanför Helsingfors får hela 36 representanter.

Valkretsarnas storlek har en betydelse. Det är ett större problem om en krets blir för liten. Inför senaste riksdagsval gjordes förändringar i själva valkretsindelningen för att råda bot på de olägenheter som uppstår då kretsar blir för små. Då slogs Norra Savolax och Norra Karelen ihop till Savolax-Karelen medan Kymmene och Södra Savolax gick ihop till Sydöstra Finlands valkrets.

Både Södra Savolax och Norra Karelen hade före fusionen bara sex mandat vilket skapade en hög så kallad dold röstspärr att ta sig in i riksdagen för mindre partier. För att få plats i riksdagen krävdes över 14 procent av rösterna i valkretsen. Efter fusionerna ligger tröskeln på knappt 6 procent.

Lappland är numera den minsta valkretsen och får nöja sig med 7 riksdagsledamöter och en röstspärr på drygt 12 procent.

Det finns fler nackdelar med små valkretsar. Enligt valforskning från 2007 koncentreras rösterna till de stora partierna för att det annars finns en risk för att ens röst går förlorad, valdeltagandet är lägre i små valkretsar och unga, kvinnor och representanter för minoriteter klarar sig sämre i mindre valkretsar än i större.

Helsingfors och Nyland kommer att fortsätta växa på bekostnad av de övriga delarna av landet. Nylands valkrets har redan nu vuxit till den överlägset största i vårt land. I vår väljs 36 riksdagsledamöter från Nyland, det är dubbelt fler än för 50 år sedan.

Om utvecklingen fortsätter kommer snart var femte riksdagsledamot från Nyland och var tredje från Nyland och Helsingfors. Ju större Nylands valkrets blir desto mer påverkar resultatet där utgången i hela valet. Partierna kan komma att i allt större utsträckning koncentrera sina toppkandidater till Nyland för att det där finns en möjlighet för dem att samla många röster och dra med sig fler partikamrater in i riksdagen.

De två huvudprinciperna i vårt valsystem är proportionalitet och regionernas representation. I små valkretsar utgör proportionaliteten ett problem, medan representationen kan bli en utmaning i vår största valkrets, Nyland. Huvudstadsregionen växer kraftigt medan stora delar av den övriga valkretsen inte gör det utan tvärtom minskar i befolkningsmängd och väljarunderlag.

Då de två stora städerna i Nylands valkrets, Esbo och Vanda fortsätter att växa ökar samtidigt skillnaderna till de övriga kommunerna. Det är helt andra frågor som politiker från huvudstadsregionen prioriterar i sin valkrets än politiker från kretsens östra och västra delar. Intressebevakningen kan gå stick i stäv beroende på varifrån i valkretsen en riksdagsledamot kommer.

Helsingfors är en egen valkrets sedan 1952. Hela huvudstadsregionen med storstäderna Helsingfors, Vanda, Esbo och lilla Grankulla mitt i Esbo kunde utgöra en naturlig helhet för en valkrets. Det skulle visserligen innebära att det uppstår en ännu större valkrets än dagens Nyland så det råder inte bot på problemet med att en valkrets är mycket större än alla andra i landet. Men kretsen skulle vara geografiskt liten och homogen till sin natur.

För att åstadkomma en indelning med valkretsar som skiljer sig så lite som möjligt i storlek så borde Helsingfors fortsätta som skild valkrets. Nyland kunde i stället uppdelas i två där städerna kring Helsingfors skulle utgöra en och resten av Nyland en annan valkrets med likartade kommuner.