Sipilä om brexitmötet: ”Typisk sista dragkamp”
Avtalet om Storbritanniens utgång ur EU är klart ”till nittio eller nittiofem procent”, säger Finlands statsminister Juha Sipilä.
Sipilä deltar under hela slutet av veckan i möten i Bryssel, bland annat fick regeringscheferna i går kväll en rapport om brexitläget, av chefsförhandlare Michel Barnier och Storbritanniens premiärminister Theresa May.
Ursprungligen var målet att ha en lösning på bordet nu för avtalet om utträde ur EU. Under helgen meddelade ändå Storbritannien att man behöver tilläggstid.
– Det är samma stora fråga som det rört sig om, det vill säga Irlandsfrågan, säger statsminister Juha Sipilä (C) som åkte i väg till Bryssel i går på eftermiddagen, och tillägger att det ”finns flera modeller på bordet”.
Det handlar om modeller för lösningar som inte innebär en hård gräns mellan Irland, som är EUmedlem, och Nordirland.
Längre övergångstid?
Michel Barnier har enligt bland annat AFP och Financial Times öppnat upp för att förlänga övergångstiden till slutet av 2021. Det handlar om den tid som förlöper mellan det juridiska utträdet och det praktiska.
– Det han tar upp är egentligen ett gammalt förslag som funnits i koppling till Irlandsfrågan, det vill säga att tullunionen skulle få en förlängd tid för förberedelser. Men vi ska först höra på mötet vad läget är, sade Sipilä innan han åkte till Bryssel.
EU och Storbritannien har sedan tidigare kommit överens om ett stoppbräde – en nödlösning som gäller för Nordirland ifall man inte når fram till något annat avtal. Det går ut på att Nordirland skulle bli kvar inom tullunionen och den inre marknaden.
Dilemmat för Storbritannien är att det skapar en gräns inom det förenade kungadömet, och de alternativa förslag som funnits på bordet har ännu inte varit sådana som båda parter kan godta.
Tiden är pressad
Nu står det klart att brexitförhandlingarna kommer att behöva det reservmöte som är inprickat i mitten av november.
Det anses tillsvidare som en bakre gräns – även om ingen direkt gett ett absolut slutdatum för att nå utträdesavtalet. Juha Sipilä signalerar att tiden i praktiken tar slut omkring den tidpunkten, eftersom båda parlamenten behöver tre månader – januari, februari och mars – för att behandla avtalet om utträde.
I slutet av mars har det gått två år sedan Storbritannien aktiverade artikel 50 om utträde ur EU, och då är landet ute vare sig man fått ett nytt avtal om övergångstid och livet efter brexit, eller om man inte fått det, och utträdet blir direkt.
– Nu är 90–95 procent av frågorna förhandlade. Men så länge den här stora frågan är kvar är det inte klart.
– Det här är just nu en typisk slut- dragkamp som brukar prägla förhandlingssituationer, säger han.
Under EU-toppmötet behandlas också frågor kring migration och den inre säkerheten. Större beslut är inte att vänta, men ett förslag ligger på bordet som gäller sanktioner mot yttre cyberattacker. Bland annat Nederländerna har fört fram det efter att de utvisat fyra personer som misstänktes planera cyberattacker mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, i Haag. Nederländerna har pekat ut den ryska underrättelsetjänsten.
I slutet av veckan pågår också det europeisk-asiatiska forumet Asem, och ett möte med eurogruppen.