1968 som fenomen
Det finns många förenklade bilder av studentradikalismen på 1960-talet, och många personliga berättelser. I en ny bok om 1968 görs ett försök att sätta helheten i ett sammanhang.
– Cyberattacker är ett växande problem. Det visar responsen från it-säkerhetschefer på våra medlemsföretag, säger experten Mika Susi på Finlands Näringsliv.
Det är framför allt företagens forskning, innovationer och produktutveckling som är ett begärligt byte för cyberskurkar. I praktiken är cyberskurkarna ute efter allt från affärsplaner, produktionsritningar och prototyper till uppgifter om prissätt- ningen eller kundregister, uppger Finlands Näringsliv.
Enligt Business Europes uppskattningar förorsakar cyberspionaget förluster som i genomsnitt uppgår till 1–2 procent av bruttonationalprodukten. För ett enskilt företag som drabbas av röveriet kan förlusterna uppgå till tiotals miljoner euro.
– Många företag väljer att ligga lågt när de har råkat ut för cyberattacker och spionage. Företagsledarna bedömer att en offentlighet inte gagnar dem, säger Susi.
I Tyskland kostar cyberspionaget samhället omkring elva miljarder euro per år medan USA går bet på cirka 259-432 miljarder euro varje år. De uppskattade förlusterna bygger på kalkyler som beaktar förlo- rade investeringar, försämrad konkurrenskraft, försvagad soliditet och stulen kunskap.
Säkerhetsluckor och statliga aktörer
Finlands Näringsliv efterlyser oberoende utredningar som kunde kvantifiera i vilken utsträckning cyberspionaget gisslar det finska affärslivet.
– En ny lag om skydd för affärshemligheter trädde i kraft den 15 augusti i år. Den nya lagen ger företagen ett bättre rättsskydd och gör det lättare att yrka på ersättningar i tingsrätten eller marknadsdomstolen i rättstvister som berör cyberspionage, säger IPR-experten Riikka Tähtivuori på EK.
Den nya lagen bygger på ett EUdirektiv som har införlivats i lagstiftningen i de flesta av EU:s medlemsländer. Till skillnad från tidigare juridisk praxis utvidgas skyddet av patent och varumärken nu också till affärshemligheter. Utanför EU är det sämre ställt med rättskyddet ifall ett företag drabbas av cyberspionage.
– Aktörer i Kina, Ryssland, Sydkorea och Iran ligger ofta bakom större cyberattacker. Det är svårt att komma åt det här spionaget folkrättsligt, säger säkerhetskonsulten Tuomo Makkonen på F-Secure.
I vissa fall förekommer också statlig inblandning i det industriella spionaget. Makkonen hänvisar till kinesiska och ryska bolag som har statliga tentakler. De vanligaste måltavlorna för de statliga cyberattackerna är telekombolag, byggnadsindustrin, luftfartsbranschen och konsultföretag.