Kli­mat­marsch ger ut­lopp för ils­ka och sorg

Da­gens kli­mat­marsch i Helsing­fors har ock­så ett te­ra­peu­tiskt syf­te, att ge ut­lopp för frustra­tio­nen över att sam­häl­let in­te ger kli­mat­frå­gan till­räck­lig tyngd. Hand­ling kan hjäl­pa mot kli­ma­tång­est, men man mås­te ock­så be­ar­be­ta käns­lor­na, sä­ger fors­ka­ren P

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PE­TER BUCHERT pe­[email protected]­me­dia.fi

Hös­tens larm­rap­port för­tyd­li­ga­de att det bråds­kar med dras­tis­ka åt­gär­der för att kli­mat­för­änd­ring­en in­te ska ske­na i väg. Att de dras­tis­ka åt­gär­der­na fort­sät­ter drö­ja kan ska­pa fru­stra­tion, kli­ma­tång­est.

– Kli­ma­tång­est är vån­dan av att man tyc­ker att man själv och po­li­ti­ker­na in­te gör till­räck­ligt. All ång­est för­svå­ras när man kän­ner att man in­te får till­räck­lig re­spons på sitt pro­blem.

Det sä­ger Pa­nu Pi­h­ka­la, te­o­log vid Helsing­fors uni­ver­si­tet som fors­kar mul­ti­di­sci­pli­närt i ång­est re­la­te­rad till mil­jöfrå­gor. Det är rätt nytt. Forsk­ning­en vet be­tyd­ligt mer om kli­mat­för­änd­ring­ens påverkan på vår fy­sis­ka hälsa än på psy­ket. Ing­en vet hur många som li­der av kli­ma­tång­est, men oron har ökat åt­minsto­ne bland unga. En­ligt ung­doms­ba­ro­me­tern oro­ar sig två tred­je­de­lar av ung­do­mar­na för kli­mat­för­änd­ring­en.

– Man kan dis­ku­te­ra skill­na­den mel­lan oro och ång­est, men fe­no­me­net är åt­minsto­ne in­te mar­gi­nellt, sä­ger Pi­h­ka­la.

Kli­ma­tång­est kan ge sym­tom över en ska­la från obe­stämd rast­lös­het och ned­stämd­het till trau­ma­ba­se­rad stress, sömn- och kon­cent­ra­tions­svå­rig­he­ter, ned­satt funk­tions­för­må­ga, de­pres­sion och själv­de­struk­ti­va tan­kar. Ef­tersom sam­ma sym­tom kan in­di­ke­ra psy­kisk ohäl­sa av and­ra or­sa­ker är det svårt att di­a­gnos­ti­se­ra kli­ma­tång­est.

– Det häng­er ihop med myc­ket an­nat, och det kan va­ra omöj­ligt att ur­skil­ja pre­cis vad som är kli­ma­tång­est och vad som är nå­got an­nat, sä­ger Pi­h­ka­la.

Kan man än­då ve­ta att det finns en mil­jö­kom­po­nent i ång­es­ten? – Ja, och ju star­ka­re sym­to­men och ju tyd­li­ga­re käns­lor­na är desto tyd­li­ga­re kan man iden­ti­fi­e­ra kli­ma­tång­es­ten. Män­ni­skor kan upp­le­va sorg el­ler räds­la på grund av kli­mat­för­änd­ring­en.

Ing­et svag­hets­tec­ken

Ju kla­ra­re sym­tom­bil­den blir desto lät­ta­re kan man be­ar­be­ta käns­lan och ge ut­lopp för den på ett kon­struk­tivt sätt.

– Psy­ko­lo­ger i USA och Australien har fors­kat myc­ket i ång­est­fram­kal­lat skad­ligt be­te­en­de, men det är för­stås väl­digt svårt att pe­ka på or­saks­sam­band mel­lan ex­em­pel­vis kli­ma­tång­est och drog­miss­bruk, sä­ger Pa­nu Pi­h­ka­la.

Han be­to­nar att kli­ma­tång­est in­te är nå­got ont man snabbt mås­te bli av med ef­tersom ång­es­ten byg­ger på en re­a­lis­tisk upp­fatt­ning att livs­för­ut­sätt­ning­ar­na på jor­den rub­bas.

– Det är bra om man kan lå­ta bli att tän­ka på kli­ma­tet he­la ti­den, men kli­ma­tång­est är ing­et svag­hets­tec­ken. Käns­lor­na in­ne­hål­ler ener­gi som mås­te fri­gö­ras på ett bra sätt.

Pi­h­ka­la sä­ger att det un­der­lät­tar om sam­häl­let sig­na­le­rar att kli­ma­tång­es­ten är för­stå­e­lig och so­ci­alt be­rät­ti­gad.

– Det är vik­tigt att ex­em­pel­vis vux­na sä­ger till ung­do­mar att de ock­så upp­le­ver kli­mat­för­änd­ring­en som hot­full.

Pi­h­ka­la sä­ger att so­ci­al­ och häl­so­vårds­per­so­na­len bor­de lä­ra kän­na kli­ma­tång­es­ten så att de in­te ring­ak­tar dess be­ty­del­se för en pa­ti­ent. Det finns ock­så kam­rat­grup­per och and­ra stöd­for­mer.

– Det är bra att få ge ut­lopp för käns­lor­na bakom ång­es­ten, som ils­ka el­ler sorg, till­sam­mans med and­ra, kol­lek­tivt men ut­an våld. Histo­ri­en kän­ner till många ex­em­pel på att kol­lek­ti­va käns­loytt­ring­ar har haft en stor för­änd­rings­po­ten­ti­al.

Sorg­ta­but för­svå­rar

Da­gens kli­mat­marsch i Helsing­fors är ett sätt att kol­lek­tivt ge ut­lopp för frustra­tio­nen över att sam­häl­let gör för li­te, och kanske för att den sto­ra ma­jo­ri­te­ten helst by­ter sam­tal­säm­ne me­dan ett få­tal för­ne­kar män­ni­skans an­del i kli­mat­för­änd­ring­en.

Pa­nu Pi­h­ka­la sä­ger att kli­mat­för­änd­ring­en är en så job­big frå­ga att man lätt slår på en för­svars­me­ka­nism och för­sö­ker skju­ta un­dan den. Det är svårt att nju­ta av se­mester­re­san om man lå­ter sig tyng­as av fly­gets kol­di­ox­id­ut­släpp.

– Det är myc­ket mänsk­ligt. Kli­mat­för­änd­ring­en är ett oer­hört svårt pro­blem. In­te vill jag hel­ler tän­ka på den var­je kväll.

Att mar­sche­ra för kli­ma­tet kan va­ra en po­li­tisk vil­jeytt­ring och te­ra­pi på sam­ma gång, men ba­ra ak­ti­vism eli­mi­ne­rar in­te sorg el­ler räds­la. Pi­h­ka­la sä­ger att det är svårt att be­ar­be­ta käns­lor mångsidigt då vår kul­tur ten­de­rar att ute­slu­ta vis­sa käns­lor, ex­em­pel­vis sorg, ur det of­fent­li­ga rum­met.

– Ibland kan man se topp­fot­bolls­spe­la­re bä­ra sorg­band, men mer än så ser vi in­te.

Vil­le man ex­em­pel­vis sör­ja en av­ver­kad skog kun­de man tän­da ett ljus vid en stub­be på kal­hyg­get. Men gör man så i vår kul­tur ris­ke­rar man att bli hå­nad. Pi­h­ka­la sä­ger att det hand­lar om sår­bar­het.

– Den som vi­sar käns­lor gör sig sår­bar. Folk slår på si­na för­svars­me­ka­nis­mer för att slip­pa det. Det hand­lar om käns­lor­nas roll i vår kul­tur och köns­ste­re­o­ty­pi­er, typ män grå­ter in­te, åt­minsto­ne in­te över en gam­mal skog. Det­ta är ett tra­giskt kul­tu­rellt ka­pi­tal som tyng­er män mer än kvin­nor.

Pi­h­ka­la har träf­fat många män som ta­lat ut om hur tungt det va­rit att väg­ra sör­ja i år­tion­den.

– Vå­gar man le­va ut si­na käns­lor fri­görs myc­ket ener­gi som kan för­bätt­ra ens eget väl­be­fin­nan­de och för­må­ga att han­te­ra för­änd­ring­ar.

FOTO: PE­TER BUCHERT

Yng­re ge­ne­ra­tio­ner är mer ut­sat­ta för kli­ma­tång­est än äld­re, vi­sar forsk­ning­en. Att kli­mat­för­änd­ring­en på­går över år­tion­den och sam­häl­let re­a­ge­rar först när det bråds­kar gör ång­es­ten svå­ra­re att kom­ma åt, sä­ger fors­ka­ren Pa­nu Pi­h­ka­la.

FOTO: TT

Ung­do­mar sym­pa­ti­strej­ka­de med Gre­ta Thun­berg i cen­tra­la Stock­holm. Forsk­ning vi­sar att ung­do­mar är mest■ ut­sat­ta för kli­ma­tång­est, men ock­så jord­bru­ka­re och per­so­ner in­om mil­jö­sek­torn tyngs mer än and­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.