Citykaninjakten motiveras med vilseledande uppgifter
CITYKANINER HBL (26.9) publicerade en artikel om citykaninerna i vilken man hade intervjuat jägaren Hannu Luoto. Artikeln innehöll många vilseledande påståenden samt direkta sakfel.
För det första bröt epidemin med kaningulsot, som orsakades av virusstammen RHDV2, först ut i april 2016 – och inte under tidsperioden 2015–2016. Avlidna vildkaniner hittades först i Kottby och sedan runtom i huvudstadsregionen, till och med ända i Dickursby. Evira har samlat in uppgifter om iakttagelserna samt publicerat dem på sina hemsidor.
RHD-viruset är synnerligen ihärdigt, och det kan överleva länge i marken. Således kommer sjukdomen även att förekomma i framtiden, oberoende av flockimmuniteten.
Enligt Luoto kan det nu finnas cirka 3 000 citykaniner. Talet är helt gripet ur luften, låt oss titta på några tidigare uttalanden. Helsingfors stads ”kanintjänsteman” Antti J. Rautiainen uppskattade i mars 2009 att det redan då förekom cirka 10 000 vilda kaniner, trots jakten (Helsingin Sanomat 24.3.2009).
Sedan blev det annat ljud i skällan. Det kom fyra på varandra följande vintrar med mycket snö, och antalet infångade kaniner sjönk från 3 900 individer (2009, jaktsäsongens statistiska topp) till 1 100–1 200 individer under 2010–2013. Således uttalade sig Rautiainen i en intervju för Helsingin Sanomat (22.9.2012) att ”det inte finns någon uppskattning på antalet vilda kaniner, för det anses omöjligt att räkna dem”. Han hade redan tidigare meddelat att den totala mängden kaniner är svår att uppskatta på grund av att markförvaltningen inom Helsingfors är fragmenterad (Helsingin Uutiset 12.6.2010).
Mängden infångade kaniner korrelerar bra med Meteorologiska institutets väderstatistik. Under milda vintrar med litet snö växer kaninpopulationen, eftersom förutsättningarna för ungarnas överlevnad från det första levnadsåret till följande förökningsperiod förbättras. De flesta kaniner som fångats in på hösten skulle ändå ha dött helt naturligt. Dessutom, när kaninpopulationen gallras, finns det mera näring och skyddade platser för de individer som blir kvar.
Kaninjägarna påstår ändå att uttryckligen jakten har decimerat citykaninpopulationen avsevärt. Här torde det
❞ Var sommarens värmebölja speciellt gynnsam för kaniner? Knappast.
vara frågan om att man inte vill att de för jakt öronmärkta anslagen skulle minska. Helsingfors stad använde 1,2 miljoner euro under 2009–2012 för att bekämpa kaniner. För att skydda planteringar användes endast 55 000 euro, största delen av summan gick till jaktutgifter.
Tidningen Seura intervjuade forskningsprofessor Heikki Henttonen från Naturresursinstituet i januari 2016. Han var av den åsikten att så gott som det enda sättet att förebygga skador orsakade av kaniner är att skydda planteringarna så att kaninerna inte kommer åt att gnaga på dem. Henttonen konstaterar även att den nya artens population först växer kraftigt för att sedan anpassa sig till en nivå som definieras av omgivningen.
Var sommarens värmebölja speciellt gynnsam för kaniner? Knappast. Såväl fåglar som igelkottar och ekorrar led av hettan och torkan, en stor del av de omskötta gräsmattorna torkade och blev bruna.
docent, kaninexpert vid Helsingfors djurskyddsförening HESY rf