Mjölk i plast – om vär­dig­het och kon­sum­tion

I dag ut­pe­kas bå­de plas­ten och mjöl­ken som en kli­mat­fa­ra.

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - är lek­tor i historia vid Åbo Aka­de­mi. ANN-CATRIN ÖST­MAN

Mjöl­ken sål­des i plast­på­sar un­der det ti­di­ga 1970-ta­let och för­mod­li­gen var det in­te ba­ra min mor­mor som väv­de mat­tor av de tom­ma på­sar­na. Sam­ti­digt som plas­ten mu­ta­de in sig i var­da­gens al­la skryms­len och vrår för­änd­ra­des kon­sum­tio­nen; tv-få­töl­jen i plast och färg-tv blev van­li­ga­re, piz­zan gjor­de en­tré, den kon­fek­tions­in­du­stri som på­bör­jat sin flytt ur lan­det er­bjöd allt bil­li­ga­re klä­der och det som i vår tid kal­las för ”fast fashion” fick en bör­jan.

Mor­mor, född un­der 1900-ta­lets and­ra år, kom att bevittna en snabb ök­ning i lev­nads­stan­dard. Det fat­ti­ga lan­det hon föd­des i ut­veck­la­des till en väl­färds­stat där al­la kun­de få mjölk och smör, till ett land där smö­ret till och med kom att ut­gö­ra en häl­so­fa­ra.

En grad­vis ök­ning av lev­nads­stan­dard präg­la­de även den se­na­re de­len av 1800-ta­let. För de män­ni­skor som be­nämn­des stånds­per­so­ner var det vik­tigt att upp­vi­sa smak­ful­la fö­re­måls­be­stånd och gar­de­ro­ber – att upp­rätt­hål­la stånds­mäs­si­ga liv. I stör­re ut­sträck­ning än ti­di­ga­re kun­de även pi­gor­na, dräng­ar­na och ar­betskar­lar­na skaf­fa sig en rock och en kloc­ka el­ler en sjal och kjol. Rätt of­ta kri­ti­se­ra­des emel­ler­tid läg­re so­ci­a­la grup­pers kon­sum­tion och just den­na sågs som över­dri­ven och onö­dig. Men re­na, he­la och i någ­ra fall in­köp­ta klä­der kun­de läg­ga en grund för vär­dig­het – för re­spek­tab­la liv.

Kon­sum­tions­va­ror för­änd­ra­de sam­häl­let. Det ta­las om en fli­tig­hets­re­vo­lu­tion och en del fors­ka­re fram­hål­ler att en öns­kan att in­för­skaf­fa de nya va­ror­na låg bakom ar­betsi­vern, bakom nya sätt att id­ka jord­bruk och and­ra nä­ring­ar. De ma­te­ri­el­la för­änd­ring­ar­na var dess­utom be­ty­del­se­ful­la i mö­ten mel­lan oli­ka so­ci­a­la grup­per. Bland an­nat ge­nom des­sa de­mon­te­ra­des stånds­sam­häl­lets so­ci­a­la skran­kor och ojäm­lik­het. För de män som bör­ja­de kal­las brö­der när stånds­sam­häl­let vitt­ra­de sön­der var ko­sty­men vik­tig och in­te minst de roc­kar som tillskars på lik­nan­de sätt i den väst­li­ga värld som då kal­la­des ci­vi­li­se­rad var be­ty­del­se­bä­ran­de. I syn­ner­het män­nens plagg bar på bud­skap om mo­der­ni­tet och jäm­lik­het, men även sja­lar och hat­tar kun­de bäd­da för kvin­nors sam­hälls­ak­ti­vi­tet.

Plag­gen och skor­na öka­de de fat­ti­ga­res möj­lig­he­ter att upp­trä­da med re­spek­ta­bi­li­tet och där­i­ge­nom age­ra sam­häl­le­ligt, ex­em­pel­vis del­ta i de för­e­ning­ar och stäm­mor som la­de grun­den för de­mo­kra­ti­se­ring. Ock­så klä­der­na – kon­sum­tions­möj­lig­he­ter­na – var be­ty­del­se­ful­la när pi­gor­na och dräng­ar­na gjor­de sig själ­va till med­bor­ga­re.

I dag ut­pe­kas bå­de plas­ten och mjöl­ken som en kli­mat­fa­ra. Al­la bör vi be­grun­da vå­ra kon­sum­tions­val och det­ta gäl­ler ju i syn­ner­het för dem av oss som har li­te me­ra att spen­de­ra. Att åter­gå till 1970-ta­lets for­mer för kon­sum­tion ut­gör nog ing­en lös­ning på de pro­blem som vi står in­för i dag, men det är sam­ti­digt vik­tigt att vi på­minns om de sto­ra språng som gjorts un­der de se­nas­te de­cen­ni­er­na och om en sorts fli­tig­het som in­te läng­re be­hövs. Och om att kon­sum­tion bå­de kan öka och mins­ka så­väl so­ci­a­la skill­na­der som glo­ba­la orätt­vi­sor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.