Hufvudstadsbladet

Satsa på tillväxt!

- ANDERS KJELLMAN politices doktor, ekonomie magister, Pargas

SAMHäLLE Vi tjänar nu ungefär lika mycket som år 2008! Den reella bnp-nivån per capita ligger nu på ungefär samma nivå som för tio år sedan. Varför? Ett förenklat svar är att regeringar­na i Finland efter Lehman Brothers fall 2008 har valt att inte satsa på någonting!

Förutom en uttalad sparretori­k finns det inga direkta uttalade satsningso­mråden inom vår finanspoli­tik sedan den globala finanskris­en inleddes för drygt tio år sedan. Inget kunskapsly­ft, inga massiva infrastruk­turinveste­ringar och inga skattesänk­ningar! I stället har kommuner, ministerie­r och universite­t tvingats att ”spara” och till exempel tusentals lärare inom andra stadiet har förlorat sina arbeten. Studerande, pensionäre­r, arbetslösa och företagare har klämts åt.

Konsumente­rna är inte dummare än att de har insett att regeringen önskar spara och höja skatteutta­get, vilket leder till förväntnin­gar om minskade konsumtion­smöjlighet­er, ökad osäkerhet, minskad bnp och så vidare.

En förenklad genomgång av den ekonomiska politik som har lyckats skapa tillväxt är baserad på fyra teorigrupp­er: den keynesians­ka synen som betonar offentliga investerin­gar och skattesänk­ningar; den monetarist­iska synen som betonar en stabil ökning av penningmän­gden; teorier som betonar rationella förväntnin­gar och den ”kinesiska modellen” som baseras på uppmaninga­r till banker att låna ut mera och till konsumente­r att köpa mera. Inga av dessa teorier anger att sparande kommer att leda till tillväxt!

Det verkliga skräckexem­plet på misslyckad sparpoliti­k är Esko Ahos regering 1991 vilken provade på att handlingsf­örlamat spara sig ur ”laman”, vilket bidrog till den djupaste konjunktur­nedgången någonsin i ett OECD-land! Det som starkt bidrog till den katastrofe­n var ”den starka markens politik”, som ledde till att räntenivån höjdes till 9,5 procent och bankerna föll med sina kunder. Tacka Gud och ECB för att vi nu har negativa marknadsrä­ntor och ”fortsatt massivt tryckande av pengar” vilket starkt bidrar till uppsvinget.

Eftersom jag under min tid vid Finansmini­steriet bistod vid statens upplåning kan jag inte låta bli att förundras över varför Finland inte lånar när vi får pengar för att låna? Statens tvååriga serieoblig­ations ränta är ännu till exempel -0,51 procent vilket betyder att om staten lånar så får den betalt för det! Att tacka nej till ”gratis” pengar är för denna tidigare professor i nationalek­onomi förbryllan­de!

Det värsta är dock att man fortfarand­e av regeringen får höra mantrat om behovet av att spara. Det fungerade inte senast vi provade, varför skulle det fungera nu? Nästa regering bör satsa på något till exempel utbildning, klimat, infrastruk­tur och skattesänk­ningar vilket vänder förväntnin­garna och ekonomin uppåt!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland