Satsa på tillväxt!
SAMHäLLE Vi tjänar nu ungefär lika mycket som år 2008! Den reella bnp-nivån per capita ligger nu på ungefär samma nivå som för tio år sedan. Varför? Ett förenklat svar är att regeringarna i Finland efter Lehman Brothers fall 2008 har valt att inte satsa på någonting!
Förutom en uttalad sparretorik finns det inga direkta uttalade satsningsområden inom vår finanspolitik sedan den globala finanskrisen inleddes för drygt tio år sedan. Inget kunskapslyft, inga massiva infrastrukturinvesteringar och inga skattesänkningar! I stället har kommuner, ministerier och universitet tvingats att ”spara” och till exempel tusentals lärare inom andra stadiet har förlorat sina arbeten. Studerande, pensionärer, arbetslösa och företagare har klämts åt.
Konsumenterna är inte dummare än att de har insett att regeringen önskar spara och höja skatteuttaget, vilket leder till förväntningar om minskade konsumtionsmöjligheter, ökad osäkerhet, minskad bnp och så vidare.
En förenklad genomgång av den ekonomiska politik som har lyckats skapa tillväxt är baserad på fyra teorigrupper: den keynesianska synen som betonar offentliga investeringar och skattesänkningar; den monetaristiska synen som betonar en stabil ökning av penningmängden; teorier som betonar rationella förväntningar och den ”kinesiska modellen” som baseras på uppmaningar till banker att låna ut mera och till konsumenter att köpa mera. Inga av dessa teorier anger att sparande kommer att leda till tillväxt!
Det verkliga skräckexemplet på misslyckad sparpolitik är Esko Ahos regering 1991 vilken provade på att handlingsförlamat spara sig ur ”laman”, vilket bidrog till den djupaste konjunkturnedgången någonsin i ett OECD-land! Det som starkt bidrog till den katastrofen var ”den starka markens politik”, som ledde till att räntenivån höjdes till 9,5 procent och bankerna föll med sina kunder. Tacka Gud och ECB för att vi nu har negativa marknadsräntor och ”fortsatt massivt tryckande av pengar” vilket starkt bidrar till uppsvinget.
Eftersom jag under min tid vid Finansministeriet bistod vid statens upplåning kan jag inte låta bli att förundras över varför Finland inte lånar när vi får pengar för att låna? Statens tvååriga serieobligations ränta är ännu till exempel -0,51 procent vilket betyder att om staten lånar så får den betalt för det! Att tacka nej till ”gratis” pengar är för denna tidigare professor i nationalekonomi förbryllande!
Det värsta är dock att man fortfarande av regeringen får höra mantrat om behovet av att spara. Det fungerade inte senast vi provade, varför skulle det fungera nu? Nästa regering bör satsa på något till exempel utbildning, klimat, infrastruktur och skattesänkningar vilket vänder förväntningarna och ekonomin uppåt!