Oligarkerna avslöjar sig själva

– Mamma, vad betyder omväxling? undrade min åttaåriga dotter.

– Det betyder att man gör olika saker. Till exempel mitt jobb är ganska omväxlande. Först skickades jag till Uzbekistan, sedan till Pargas, svarade jag.

– Pargas är bättre, meddelade barnet sakkunnigt.

Helt fel har hon inte. Inte för att jag värderar Uzbekistan lägre än Pargas. Utan för att jag kände en viss respekt för min gamla hemstad när jag som Moskvakorrespondent återvände dit för att göra ett reportage om det ryska fastighetsimperiet i Åbolands skärgård.

Alla jag ville intervjua gick med på att träffa mig. Också personer som har blivit kritiserade. Det är den mest grundläggande definitionen för ett öppet samhälle – att man inte är rädd för att säga sin åsikt och motivera sina handlingar. Efter reportaget i Pargas åkte min dotter och jag på höstlov till Cypern. Vi hälsade på en bekant rysk familj, som flyttade hit för ett år sedan. Min väninna visade mig bilder på en datja som håller på att byggas uppe i bergen ovanför Limassol. En förmögen rysk affärsman har flugit in virke från Karelen för att bygga en stockstuga. Projektet kan följas på Instagram.

De cypriotiska byarna är fulla av oerhört vackra, traditionella hus i sten som passar perfekt i landskapet. Men den här affärsmannen vill alltså ha en karelsk stockstuga just på Cypern. Jag behöver knappast nämna hur ful den ser ut i medelhavsmiljö.

Jag tittade på bilderna med en rysning. Genom mitt huvud flög en kommentar jag hörde av flera Pargasbor under reportaget om den ryska affärsmannen Pavel Melnikovs fastighetsimperium i Åbolands skärgård:

Ingen kommer någonsin att vilja köpa det här.

Sagda affärsman bygger förstås inte för att kunna sälja vidare. Han tycker bara det är snyggt med stockstugor på Cypern. Ur den synvinkeln hade Pavel Melnikov en annan strategi – hans byggnader ser finländska ut.

Men ändå har Melnikov gjort ett misstag. Han vill investera pengar i Finland för att det är tryggt och säkert, han gillade lugnet i Pargas och i det finländska samhället.

Samtidigt insåg han inte att han väckte uppmärksamhet med sitt eget agerande.

Videokameror och vägbommar, skyltar med ”Tillträde förbjudet” överallt i närheten av byggnaderna. Helikopterplattor på minsta kobbe.

Det är inte olagligt. Men det väcker uppmärksamhet.

Just uppmärksamhet var något som Melnikov inte ville ha. Men det var precis vad han fick.

Det är en fascinerande paradox att samma oligarker som vill njuta av det goda i västvärlden och omärkligt gömma sina pengar där lägger krokben för sig själva. Hur? Genom att bete sig som rika människor gör i Ryssland.

Gated communities är normalt i ojämlika länder, men inte i en nordisk demokrati. Om vi vill hålla fast vid vårt öppna samhälle i Finland borde bygglagen antagligen bli strängare. Oavsett nationalitet finns det ingen anledning att låta fastighetsägare bygga helikopterplattor på varje kobbe.

En karelsk stockstuga på Cypern får HBL:s Moskvakorrespondent Anna-Lena Laurén att dra paralleller till helikopterplattor på åboländska kobbar. Båda väcker uppmärksamhet och är anskrämliga.