Vem ansvarar för fallande träd?

”Det finns all anledning att överväga hur omfattande försäkringsskydd bilägaren vill ha, eftersom en del bilförsäkringar inte täcker skador orsakade av naturfenomen.”

Jag är styrelsemedlem i vårt husbolag, och bolaget har bilplatser på gården som gränsar till stadens område. Tidigare i år föll en stor gren från ett av de äldre träden som står på stadens sida ner på grannens bil, med betydande skador på plåt och lackering som följd. Staden har avsagt sig ansvar, likaså vårt husbolag. Slutligen föll reparationskostnaderna på grannens privata bilförsäkring, med självrisk och förlust av bonus som beklaglig påföljd. Nu höjer flera boende röster för att träden utgör fara för människor och egendom och måste fällas. Stadens representant har även i denna fråga varit föga tillmötesgående; husbolaget får på egen bekostnad hugga ner träden, det smala parkområdet har visat sig vara utan egentlig skötselplan, det är så kallat odefinierat område i stadsplanen. Kan staden vägra ersättning för skada på bilen och samtidigt också vägra bistå vid en eventuell fällning av dessa träd?

Mikael på berget Staden och bostadsaktiebolaget är två fastighetsägare vilkas fastigheter är belägna sida vid sida. Rättsförhållandet mellan fastighetsgrannarna regleras i den gamla lagen angående vissa grannelagsförhållanden från 1920. Denna lag innehåller ändå inte några bestämmelser om ansvar för skador som träd på en fastighet orsakar skador på grannens fastighet, utan skadeståndslagens bestämmelser gäller.

Uppsåt eller olycka?

Huvudregeln i finsk skadeståndsrätt är att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar en annan skada blir skyldig att ersätta skadan. Jag utläser av frågeställarens fråga att varken staden eller bostadsaktiebolaget har kunnat klandras för att grenen brutits och skadat en bil på den angränsande fastigheten. Antagligen har trädet, vars gren brustit, ändå verkat friskt och livskraftigt, men i en kraftig storm orsakat skada på bilen på grannfastigheten. Därför har det inte kunnat konstateras att någon har förfarit oaktsamt. Även om staden äger trädet blir den därför inte skadeståndsskyldig.

Eftersom skadan har varit oförutsebar har bilägarens frivilliga bilförsäkring, som tydligen omfattat även skador orsakade av naturfenomen, täckt kostnaderna för reparationen av skadan. Frågeställarens fall visar att det finns all anledning att noga överväga hur omfattande försäkringsskydd bilägaren vill ha, eftersom en del av de mindre omfattande frivilliga bilförsäkringarna inte täcker skador orsakade av naturfenomen.

Kontrollera träden ofta

En fastighetsägare har givetvis en skyldighet att se till att murkna och sjuka träd inte orsakar skador. Detta ansvar innebär att ägaren har en skyldighet att övervaka trädens skick tillräckligt ofta, så att åtgärder kan vidtas i god tid innan nedfallande grenar kommer åt att skada människor eller egendom. Stadens motvillighet att vidta egna åtgärder tyder på att träden inte bedöms vara i sådant skick att de måste fällas.

Min tolkning är att staden ändå vill vara tillmötesgående i fråga om träden, som synbarligen inte utgör en del av ett sådant område för vilket det finns en skötselplan. Därför har staden föreslagit att bostadsaktiebolaget på sin egen bekostnad har rätt att fälla träden. Om situationen är den att en sakkunnig bedömer att träden inte utgör en risk för skador, kan det enligt min bedömning vara svårt för bostadsaktiebolaget att tvinga staden att delta i kostnaderna för trädfällningen.