NEKROLOG
Speciallärare Gitta Lindblad gick bort i sitt hem i Borgå efter ett sjukdomsanfall.
Gitta Lindblad föddes som fröken Kvarnström i Esbo. Som barn bodde hon i Helsingfors och Kervo och tillbringade somrarna hos mormor på Kråkö. Hon flyttade till Borgå 1977, gifte sig med Ralf Lindblad och fick dottern Petra. Hon blev änka 1984 och bodde kvar i Borgå resten av sitt liv.
Som barn gick Gitta i barnkrubban för Fazers personal i Helsingfors, i Kervo folkskola, i Arken och Bullan i Helsingfors. I skolan knöt hon vänskapsband som höll livet ut. Den unga Gitta var livlig, smart och mångsidigt begåvad med starka konstnärliga intressen. Hon skrev, målade och spelade teater; bravurnumret var rollen som Pippi Långstrump. Ingen hade blivit förvånad om hon blivit konstnär eller författare.
I stället blev det studier i nordiska språk och historia vid Helsingfors universitet. Gitta älskade språk och människor och fick glädjen att jobba med båda. Efter jobb vid Focis och svenska dövskolan i Borgå blev hon speciallärare, en uppgift hon trivdes med fram till pensioneringen.
Pensionären Gitta älskade att umgås med dotterns familj med tre härliga barnbarn och att vistas på sommarstugan i Esbo. Hon köpte snöskor för att kunna ta sig genom drivorna för att kolla till stugan på vintern.
Gitta hade vänner i alla sociala sammanhang, från barndomsvänner på Kråkö och i skolan till lärarkolleger på olika håll i landet och franskagruppen på medborgarinstitutet. Den stora vänkretsen skakades av hennes plötsliga bortgång och hennes hem fylldes snabbt av blommor och kort.
Lärare minns att Gitta ofta pratade varmt om sina elever – och att hon pratade med händerna efter sin tid vid dövskolan. Hon beskrevs som en av de bästa kolleger man haft. Vänner och bekanta kommer ihåg hennes underbara sinne för humor. Gitta vågade skratta åt sig själv och använde gärna humor för att få andra att slappna av. Hon gav alltid stöd och tröst när man behövde det och även de allvarligaste pratstunder slutade med skratt. Också de som träffade henne endast ett par gånger upplevde henne som en positiv kraft och en varm människa. Vännerna Marianne och Meri gav glädje och stöd i vardagen och fanns med från barndomen till den sista dagen i Gittas liv.
Det är uppenbart att Gitta inte lämnade någon oberörd. Hon saknas av dottern Petra med familj, syster Sickan med familj, släkt och många vänner.