Sommarens algblomning påminner om gamla synder

ÖSTERSJÖN Även om algerna skapade ärtsoppa längs våra stränder i somras var den största mängden av planktonalger i vattnet redan under våren. Näringsämnen finns i vattnet efter vintern och tillsammans med sol och värme utgör de grunden för den största algblomningen under året, vårblomningen.

Det mesta av biomassan sjunker snabbt till botten efter att näringsämnena har tagit slut och algerna ruttnar vilket ökar syreförbrukningen. De syrefria havsbottnarna i egentliga Östersjön och Finska viken orsakar utlösning av fosfor vilket gynnar de blågröna algerna om sommaren eftersom de kan fixera kväve, ett annat viktigt näringsämne, direkt från luften. De flesta andra alger kräver kväve i upplöst form för att växa. Det är en negativ spiral med mer biomassa, mer fosfor, mer kvävefixerande blågrönalger och alltmer alger. Östersjöforskningen har fokuserat på dessa sammanhang i decennier redan, och vi har en bra uppfattning om hur människan har orsakat övergödning och hur ekosystemet har förändrats.

Det finns dock andra förändringar som har fått mindre uppmärksamhet. I ett nyligen avslutat projekt, finansierat av Finlands Akademi, har forskare vid Finlands miljöcentral fokuserat på hur förändringar av planktonsamhället under vårblomningen kan påverka det biogeokemiska kretsloppet av kol, kväve och fosfor (https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/ fmars.2018.00327/full).

Den globala uppvärmningen leder till en tidigare och mer långvarig vårblomning, en ändring av planktonsamhället och ökad respiration (andning) av alla mikroorganismer vid havsytan. Några av dessa förändringar kan faktisk hjälpa till att förbättra situationen i Östersjön. Detta kan ske om mer av algbiomassan antingen kanaliseras uppåt i näringskedjan och kan tas ut som fisk, om den nedbryts snabbt i vattenpelaren eller om den sjunker i en form som inte nedbryts utan begravs permanent på havets botten.

Ny forskning visar att alla dessa scenarier är möjliga, men för att dra slutsatser om vad som händer i Östersjön behövs komplexa matematiska modeller som beaktar vattnets biologi, kemi och fysik. För att utveckla dessa matematiska modeller måste man ha empiriska mätningar av olika orsakssamband, såsom temperaturens påverkan på andningen eller vindens effekt på gasutbytet mellan hav

Den globala uppvärmningen leder till en tidigare och mer långvarig vårblomning.

och luft. Det behövs också insikter om hur ekosystemet förändras, till exempel vilka djur och växter som finns i vattnet.

Den viktigaste plattformen för övervakning och undersökning av norra Östersjön, Finska viken och Bottniska viken är forskningsfartyget Aranda. Nyligen renoverad och klar för användning ger skeppet en unik tillgång till havsforskning under alla årstider.

En effektiv havsförvaltning kräver tre ben för att stå stadigt:

Övervakning, för att dokumentera förändringar och miljöpåverkan på ekosystemet, till exempel hur ökat utsläpp av näringsämnen har minskat siktdjupet.

Forskning, för att bättre begripa komplexa sammanhang i ekosystemet, till exempel hur planktonsammansättningen påverkar biogeokemiska kretslopp.

Modeller, för att få den stora bilden och göra prognoser för framtiden, till exempel hur varmare vintrar minskar området täckt av is under vintern.

Årets sommar påminner oss om gamla synder, och alla åtgärder som vidtas för att begränsa våra näringsutsläpp kommer att ha en positiv inverkan på miljön på sikt.