Jordbruket kan stoppa klimatförändringen

KLIMATET Thomas Antas och Erik Perklén på SLC Nyland (HBL 18.10) är onödigt anspråkslösa om jord- och skogsbrukets roll i kampen mot klimatförändringen.

Antas och Perklén skriver att jord- och skogsbruket har potential att bidra till att bromsa klimatuppvärmningen och att vi måste göra en omställning i vår konsumtion. Inom lantbruksnäringarna är det inte konsumtionen, utan produktionen som har betydelse. Med regenerativt jordbruk kan vi faktiskt absorbera så mycket koldioxid att alla världens klimatbekymmer blir lösta.

Nyckeln till det hela är fotosyntesen. Kolet som tillvaratas i fotosyntesen bygger

inte endast upp växterna, utan en betydande del av kolet strömmar ner till marken och är faktiskt de marklevande mikroorganismernas enda energikälla. Utan fotosyntes och utan koltillskott utarmas jorden och blir värdelös. Effektivare fotosyntes, med flera växtarter samtidigt, täckväxter utanför odlingssäsongen och minskad markbearbetning kan mångfaldiga mängden kol som binds i marken.

Om all jordbruks- och betesmark i världen skulle skötas enligt principerna för regenerativt jordbruk skulle all oönskad koldioxid teoretiskt kunna fås bort från atmosfären på tre år, mer realistiskt är att sikta på 20 år.

Största klimatsynden inom lantbruket är bar odlingsmark, för bar mark oxiderar och markens kolinnehåll blir koldioxid. Många åkrar är bar

mark längre än halva året, och under odlingssäsongen är det bar mark mellan odlingsraderna. Att bar mark oxiderar och förstörs är känt och därför är höstplöjning inte längre lika vanligt som förr. I Danmark är höstplöjning förbjuden.

Användningen av oorganisk gödsel och andra kemikalier minskar åkrarnas artrikedom, vilket betyder mindre fotosyntes och mindre mängder kol som rinner ner i jorden.

Minskad kolhalt i jorden gör att marken varken kan absorbera eller lagra vatten. Åkrarna översvämmas vid regn, och drabbas lätt av torka. Högre kolhalt ger bördigare jord, som kan hålla fukt, det ger längre växtsäsong, mer fotosyntes och ännu mera kol i jorden.

Bästa sättet att binda kol med fotosyntesen är att odla gräs, och gräs växer bra endast om det äts upp eller klipps. Med metoden Holistic Managed Grazing kan kor, får och getter få gräset att växa trefalt mer än normalt och binda tre gånger mera kol. Gräsätande djur kan effektivt förvandla gräs till kött, mjölk och dynga. Dyngan nedbryts snabbt, blir mat för mikroorganismer och binds till stor del i jorden och ökar jordens kolhalt, och marken blir bördigare.

Att vi måste minska köttätandet för att rädda klimatet gäller kött från djur som utfordras med grödor som odlats konventionellt.

Så lantbruket kan inte endast lindra klimatförändringen. Med metoderna inom regenerativt lantbruk (Regenerative Agriculture) kan lantbruket stoppa klimatförändringen på några få år.