Inte kärlek vid första ögonkastet

Sammanslagningen av Yle Teema och Yle Fem, och tittartappet i sviterna av den, ska ses i sitt historiska sammanhang. Den handlar om hur ett tidigare monopolbolag ständigt tvingas anpassa sig till förändrade förhållanden.

När tv-monopolet började luckras upp på allvar i början av 1990-talet nådde Yle så gott som 100 procent av tv-tittarna. Andelen har krympt sedan dess i jämn takt när konkurrenterna blivit allt fler och ettrigare.

Tv över nätet är nu Yles främsta utmaning. Konkurrensen där är ännu större än i det marksända nätet.

För att samla resurser för den nya tv-kampen valde Yle att riskera räckvidden där man är starkast, i det traditionella tv-nätet. Man gick ner från fyra till tre kanaler och startade Yle Teema & Fem för att spara i distributionskostnader.

Yle Teema & Fem var ett förnuftsäktenskap ur föräldern Yles perspektiv men ett tvångsäktenskap ur tittarnas synvinkel.

Efteråt är nedgången i tittarsiffror inte så svår att förstå – skär man i sändningstiden samtidigt som man de flesta kvällar inte sänder efter klockan 20 – så är det ganska klart att många tittares relation till Yle Fem-programmen svalnar.

Framtiden för kanalen är osäker. Makten finns hos föräldern Yle som kan bestämma om nya konstellationer om familjekapitalet åter är hotat.