Forsk­ning: Dag­hem ger bätt­re fär­dig­he­ter

Barn som bör­jat ti­digt på dag­hem kla­rar sig i snitt bätt­re i så­väl språk som mat­te, vi­sar en norsk stu­die. På lång sikt kla­rar sig barn som gått på da­gis ock­så bätt­re i ut­bild­ning och ar­bets­liv, vi­sar den nors­ka forsk­ning­en.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - JEN­NY BäCK 029 080 1319, jen­[email protected]

Rik­tigt små barn som del­ta­git i små­barnspe­da­go­gik pre­ste­rar bätt­re i bå­de språk och ma­te­ma­tik då de bör­jar sko­lan, vi­sar norsk forsk­ning. Ock­så se­na­re i li­vet kla­rar sig de bätt­re som gått på dag­hem fö­re skol­start.

– De som har störst nyt­ta av dag­vår­den är barn i fa­mil­jer med låg el­ler me­del­hög so­cio­e­ko­no­misk ställ­ning, sä­ger bi­trä­dan­de pro­fes­sor Tar­jei Hav­nes vid Oslo uni­ver­si­tet.

Hem­vård el­ler dag­vård – allt­så små­barnspe­da­go­gik – de­lar åsik­ter­na, och då fa­mil­je­le­dig­he­ter­na se­nast skul­le re­for­me­ras stu­pa­de re­for­men bland an­nat på just den här frå­gan. Det är in­te ba­ra i Fin­land som de­bat­ten stund­vis går het.

– Det på­går myc­ket de­batt om dag­vår­den och hur den på­ver­kar bar­nens ut­veck­ling, sä­ger bi­trä­dan­de pro­fes­sor Tar­jei Hav­nes vid Oslo uni­ver­si­tet – å ena si­dan finns frå­gan om an­knyt­ning till en el­ler någ­ra pri­mä­ra vår­da­re, å and­ra si­dan de po­si­ti­va ef­fek­ter­na av små­barnspe­da­go­gik.

Hav­nes har i fle­ra stu­di­er på­vi­sat just de se­na­re – allt­så att de barn som del­ta­git i små­barnspe­da­go­gik kla­rar sig bätt­re i fram­ti­den. I går be­sök­te han Fin­land för att be­rät­ta om de här re­sul­ta­ten vid ett se­mi­na­ri­um som ord­na­des av Sta­tens eko­no­mis­ka forsk­nings­cen­tral, Vatt.

År 1975 ge­nom­för­des en dag­vårds­re­form i Nor­ge som gjor­de att myc­ket fler barn bör­ja­de på da­gis. Hav­nes har stu­de­rat lång­tidsef­fek­ter­na av små­barnspe­da­go­gi­ken ge­nom att jäm­fö­ra ko­hor­ter av barn fö­re och ef­ter dag­vårds­re­for­men, och i kom­mu­ner som in­fört mer och mind­re dag­vårds­ser­vice. Ge­nom att tids­per­spek­ti­vet är långt kan man ock­så tit­ta på så­dant som hur de här bar­nen se­na­re pla­ce­rat sig på ar­bets­mark­na­den.

– Allt ty­der på att dag­vår­den på­ver­kar fram­ti­den. De som gått på da­gis har i snitt stu­de­rat läng­re, har ett hög­re del­ta­gan­de på ar­bets­mark­na­den och tjä­nar mer, sä­ger Hav­nes.

Men al­la grup­per på­ver­kas in­te li­ka.

– De som har störst nyt­ta av dag­vår­den är barn i fa­mil­jer med låg el­ler me­del­hög so­cio­e­ko­no­misk ställ­ning. Tit­tar man på in­komst­för­del­ning­en syns sam­ma ef­fekt ock­så här.

Bätt­re re­sul­tat i språk och mat­te

I sin färs­kas­te stu­die till­sam­mans med fors­ka­ren Ni­na Drange vid Sta­tis­tisk sentral­by­rå har Hav­nes tit­tat på små­barnspe­da­go­gi­kens kort­tidsef­fek­ter på li­te yng­re barn, i ål­dern ett till två år. Ock­så här går re­sul­ta­ten i sam­ma rikt­ning.

Si­tu­a­tio­nen i Oslo i bör­jan på 2000-ta­let er­bjöd ett bra ma­te­ri­al: ge­nom att ef­ter­frå­gan på da­gis­plat­ser var stör­re än ut­bu­det lot­ta­des plat­ser­na ut, och de som fick en plats och de som in­te fick det är där­med slump­mäs­sigt ut­val­da. På det vi­set är för­äld­rar­nas val in­te en fak­tor. Det vi­sa­de sig att de barn som ge­nast fick en plats pre­ste­ra­de bätt­re i na­tio­nel­la tes­ter vid skol­star­ten än de barn som va­rit tvung­na att vän­ta på en plats. En­ligt da­ta från stu­di­en kla­ra­de sig de barn som bör­ja­de på da­gis i 12–14 må­na­ders ål­der bätt­re än de som bör­ja­de ett halv­år se­na­re.

– Vi hit­ta­de en stark ef­fekt bå­de då det gäll­de språk och ma­te­ma­tik. Ock­så här var det bar­nen från låg­ut­bil­da­de fa­mil­jer som drog mest nyt­ta av dag­vår­den.

Då man spjäl­ka­de upp ma­te­ri­a­let i oli­ka grup­per fick man syn ock­så på en an­nan in­tres­sant ef­fekt. Då flic­kor­na ge­ne­rellt sett pre­ste­ra­de bätt­re i språk och poj­kar­na i mat­te, vi­sa­de det sig att de flic­kor som gått på da­gis i snitt fick bätt­re mat­te­re­sul­tat me­dan poj­kar­na för­bätt­ra­de sitt re­sul­tat i språk­testet.

– Då man spjäl­kar upp ma­te­ri­a­let blir samplet för­stås mind­re, men mönst­ret är slå­en­de och det finns en stark an­ty­dan om att dag­vård kom­pen­se­rar för vil­ken som helst fär­dig­het som än­nu in­te är så ut­veck­lad, sä­ger Hav­nes.

En finsk stu­die som pub­li­ce­ra­des i vå­ras går i sam­ma rikt­ning som den från Oslo. Det är forsk­nings­di­rek­tör Tu­o­mas Ko­so­nen vid Lön­ta­gar­nas forsk­nings­in­sti­tut och forsk­nings­pro­fes­sor Kristi­i­na Hut­tu­nen vid Vatt som ut­rett små­barnspe­da­go­gi­kens ef­fek­ter ge­nom att tit­ta på hem­vårds­stö­det. Rap­por­ten vi­sar bland an­nat att de barn som vår­das hem­ma på hem­vårds­stöd i snitt får säm­re re­sul­tat i råd­giv­ning­ens kog­ni­ti­va tes­ter än de barn som del­tar i små­barnspe­da­go­gi­ken. Någ­ra skill­na­der i skol­re­sul­tat i grund­sko­lan fick fors­kar­na än­då in­te syn på, men fors­kar nu vi­da­re i even­tu­el­la lång­tidsef­fek­ter.

– Det är för ti­digt att sä­ga nå­got om dem än­nu. Men på ett all­mänt plan kan man sä­ga att spjäl­kar man upp ma­te­ri­a­let i sär­skil­da grup­per blir det i vis­sa fall möj­ligt att få syn på ef­fek­ter ock­så på läng­re sikt, sä­ger Ko­so­nen.

Fin­land i ud­da säll­skap

Jäm­för man Fin­land med de and­ra nor­dis­ka län­der­na är det en be­tyd­ligt mind­re an­del av de fin­länds­ka bar­nen som del­tar i små­barnspe­da­go­gi­ken. Sta­tistik från OECD vi­sar att Fin­land i det här fal­let pla­ce­rar sig i an­nat säll­skap än nor­malt och un­der OECD-ge­nom­snit­tet. I al­la OECD-län­der ut­om Tjec­ki­en, Slo­va­ki­en, Tur­ki­et och Fin­land del­tar över 90 pro­cent av femå­ring­ar­na i nå­gon form av för­sko­le­un­der­vis­ning el­ler grund­sko­le­un­der­vis­ning. Det­sam­ma gäl­ler ål­ders­grup­pen 3–5 i de öv­ri­ga nor­dis­ka län­der­na, me­dan un­ge­fär 75 pro­cent av 3–5-åring­ar­na i Fin­land del­tar i små­barnspe­da­go­gik.

– Det är spe­ci­ellt att Fin­land skil­jer sig så myc­ket från de öv­ri­ga nor­dis­ka län­der­na, fast vi an­nars är myc­ket li­ka – till ex­em­pel då det gäl­ler kva­li­te­ten på små­barnspe­da­go­gi­ken, sä­ger Ko­so­nen.

OECD-sta­tisti­ken ska­par en in­tres­sant kon­text för att stu­de­ra hem­vårds­stö­det när­ma­re, sä­ger Ko­so­nen. I Fin­land kan man få hem­vårds­stöd tills bar­net fyl­ler tre, i Nor­ge tar mot­sva­ran­de stöd slut då bar­net fyl­ler två.

– Hem­vårds­stö­det för­kla­rar nog en gans­ka stor del av skill­na­der­na mel­lan Fin­land och de and­ra nor­dis­ka län­der­na. Det syns ock­så i att en läg­re an­del av 3–5-åring­ar­na del­tar i små­barnspe­da­go­gi­ken, vil­ket kan för­kla­ras av att det finns små­sys­kon hem­ma som vår­das på hem­vårds­stöd.

Tar­jei Hav­nes för­hål­ler sig di­plo­ma­tiskt tvek­sam till lång­va­rigt hem­vårds­stöd.

– I Nor­ge vet vi att det mins­kar mam­mor­nas sys­sel­sätt­ning. Läg­ger man till de po­si­ti­va ef­fek­ter­na av dag­vård sär­skilt för barn från fa­mil­jer med svag so­cio­e­ko­no­misk ställ­ning är det ju i nå­gon mån oro­an­de att sam­häl­let ge­nom sub­ven­tio­ner gör så att en del av de barn som skul­le be­hö­va dag­vår­den all­ra mest blir ut­an den. Det är på sitt sätt en nå­got märk­lig po­li­cy.

De som gått på da­gis har i snitt stu­de­rat läng­re, har ett hög­re del­ta­gan­de på ar­bets­mark­na­den och tjä­nar mer. Tar­jei Hav­nes Bi­trä­dan­de pro­fes­sor

FO­TO: CA­TA

– Det finns en stark an­ty­dan om att dag­vård kom­pen­se­rar för vil­ken som helst fär­dig­het som än­nu in­te är så ut­veck­lad, sä­ger bi­trä­dan­de pro­fes­sor Tar­jei Hav­nes vid Oslo uni­ver­si­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.