Grön skräck för rö­da siff­ror

Sam­ma dag som De grö­nas Tou­ko Aal­to med­de­la­de att han läm­nar ord­fö­ran­de­ska­pet of­fent­lig­gjor­des en ima­ge­mät­ning med dra­ma­tis­ka siff­ror för par­ti­et.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - SU­SAN­NA GIN­MAN su­san­na.gin­[email protected]­me­dia.fi

Ima­ge­ba­ro­met­rar­na gäl­ler de sex störs­ta par­ti­er­na och det är par­ti­er­na själ­va som be­stäl­ler mät­ning­en. Den görs två gång­er per år av Kan­tar TNS och be­står av fem­ton frå­gor. Den fö­re­gå­en­de ima­ge­ba­ro­me­tern gjor­des i vå­ras och då top­pa­de De grö­na när det gäll­de hel­hets­bil­den. I hös­tens mät­ning har De grö­na fal­lit till fjär­de plats me­dan SDP var et­ta. De grö­na fick säm­re be­tyg på fjor­ton av to­talt fem­ton frå­gor. Det störs­ta ra­set gäl­ler in­ställ­ning­en till De grö­nas led­ning. I vå­ras an­såg 23 pro­cent att led­ning­en var oskick­lig, nu an­såg 46 pro­cent det. Tou­ko Aal­to upp­fat­ta­des som den minst at­trak­ti­va le­da­ren bland de sex par­ti­er som del­tar. SFP, KD och Blå fram­tid är in­te med.

Det är en enorm för­säm­ring på ba­ra ett halvt år. I hös­tens mät­ning an­såg 39 pro­cent att de­ras för­tro­en­de för De grö­na ha­de mins­kat, i vå­ras 25 pro­cent.

Ef­ter Tou­ko Aaltos be­sked att han hop­par av som par­ti­ord­fö­ran­de vet vi att han in­sjuk­na­de i de­pres­sion re­dan för ett år se­dan. Det för­kla­rar var­för Aaltos in­sats har va­rit så blek och att De grö­na har haft svårt att häv­da sig. Allt kan in­te skyl­las på Aal­to – and­ra har ock­så hjälpt till. Det gäl­ler främst riks­dags­le­da­mot Ja­ni To­i­vo­la. Han var sjuk­skri­ven, åk­te taxi på riks­da­gens be­kost­nad och lyf­te ar­vo­den för att upp­trä­da i sko­lor un­der sin sjuk­doms­tid. Riks­dags­grup­pen gav ho­nom en all­var­lig re­pri­mand och To­i­vo­la kan­di­de­rar in­te i va­let i vår.

Jäm­fört med ima­ge­ba­ro­met­rar­na görs de van­li­ga mät­ning­ar­na av stö­det för par­ti­er­na be­tyd­ligt of­ta­re, minst två per må­nad. Al­la är in­te li­ka på­lit­li­ga men de sto­ra mä­tin­sti­tu­ten bru­kar lyc­kas rätt bra med att ta den po­li­tis­ka tem­pe­ra­tu­ren.

I mot­sats till vad po­li­ti­ker­na sä­ger of­fent­ligt är de väl­digt käns­li­ga för tren­der­na. Stö­det för De grö­na i de van­li­ga par­ti­mät­ning­ar­na har ock­så gått ned un­der det se­nas­te året – ef­ter att ha nått till när­ma­re 18 pro­cent i sep­tem­ber 2017, då Aal­to ha­de lett par­ti­et i tre må­na­der.

Mot den här bak­grun­den för­står man att De grö­na har va­rit pa­nikslag­na i höst och haft ett myc­ket li­tet rö­rel­seut­rym­me. Å ena si­dan har de ve­lat stöt­ta Tou­ko Aal­to un­der hans sjuk­skriv­ning, å and­ra si­dan har de be­vitt­nat hur siff­ror­na ra­sar.

I den me­ning­en lät­tar det nu. Si­tu­a­tio­nen är en­ty­dig – en ny ord­fö­ran­de ska väl­jas och par­ti­et kan kon­cen­tre­ra sig på riks­dags­va­let.

Det be­ty­der än­då in­te att allt kom­mer att gå som en dans. En tu­de­la­re är vil­ken slags ord­fö­ran­de De grö­na nu be­hö­ver. En er­fa­ren po­li­ti­ker som Vil­le Ni­i­ni­stö el­ler Pek­ka Haa­visto, el­ler fram­tids­hopp som Ma­ria Ohi­sa­lo el­ler Em­ma Ka­ri? Bå­da mo­del­ler­na har si­na för­de­lar, men nack­de­lar­na är kanske stör­re om man väl­jer en per­son som re­dan har lot­sat par­ti­et. Ris­ken är att det känns som för­sök att uppre­pa ti­di­ga­re fram­gång­ar – vil­ket in­te bru­kar lyc­kas. Nack­de­len med unga och oer­far­na po­li­ti­ker är att det är svårt att ve­ta hur de ska kla­ra sig – och själ­va kla­ra pres­sen.

De grö­na har ock­så skäl att fun­de­ra på si­na ro­ta­tions­prin­ci­per. Par­ti­ord­fö­ran­den får sit­ta högst tre perioder på två år och med­lem­mar­na i par­ti­sty­rel­sen och de­le­ga­tio­nen ska by­tas ut ef­ter två perioder. Det finns myc­ket gott i ro­ta­tio­nen – men par­ti­et bor­de ock­så kun­na ga­ran­te­ra kon­ti­nu­i­te­ten.

Ing­en har i skri­van­de stund än­nu an­mält sitt in­tres­se för att bli par­ti­ord­fö­ran­de. Ef­ter Tou­ko Aaltos be­sked kom de grö­na po­li­ti­ker­na med så gott som iden­tis­ka och däm­pa­de ut­ta­lan­den om att det in­te var rätt stund att med­de­la om en even­tu­ell kan­di­da­tur. Det är för­stå­e­ligt, men fram­stod som li­te för väl­re­gis­se­rat. I kom­bi­na­tion med blixt­sam­man­kall­ning­en till det ex­tra par­ti­de­le­ga­tions­mö­tet på all­hel­go­na­da­gen blev in­tryc­ket än­nu märk­li­ga­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.