1 000
Klockan 8 på morgonen den 26 oktober 2017 miste fyra personer livet i en plankorsningsolycka i Skogby i Raseborg. Tre av dem var beväringar. Här är vad som hänt sedan dess.
av landets 2800 plankorsningar har granskats efter den dödliga olyckan mellan ett militärfordon och ett tåg i Skogby för ett år sedan. 65 av plankorsningarna kräver akuta åtgärder – flera av dem finns längs spåret mellan Hangö och Hyvinge.
Det har gått exakt ett år sedan plankorsningsolyckan i Raseborg och nästan fem månader sedan Olycksutredningscentralen publicerade sin rapport om vad som hände och hur man hade kunnat förhindra olyckan.
Både inom Försvarsmakten och på Trafikverket har man vidtagit åtgärder.
– Man kan säga att olyckan har lett till tre konkreta åtgärder, säger kommendörkapten Eki Lamminmäki, arbets- och trafiksäkerhetschef inom marinen.
– Vi har effektiverat användningen och utbildningen av säkerhetsbälte i alla våra fordon. Alla utbildas i hur man använder dem, och i varje bil finns en person med uppgift att kolla att bältet faktiskt används.
Hurudan utbildning är det fråga om? – Bältena som används fungerar inte som i personbilar, utan är så kallade fyrapunktsbälten som måste justeras enskilt för varje användare. I praktiken betyder det att varje krigare har en egen plats på flaket med ett individuellt justerat bälte.
Svårigheterna med att använda bältena, speciellt med full stridsutrustning på, ledde tidigare till att många undvek dem. Lamminmäki medger att det ofta fuskades med bältena.
– Nu pågår en utredning om man kunde installera bälten som rulllas fram och tillbaka, men det skulle innebära ett större ingrepp i alla våra fordon.
Har de striktare bestämmelserna påverkat det stridstekniska utförandet? – Det är klart att det har inverkat då man förut kunde ha 30 krigare på flaket men nu endast kan ha 16. Samma antal bilar har vi till vårt förfogande ändå, så på det sättet har det inte ändrats. I krigstider finns det möjlighet att lätta på de här bestämmelserna, då är det högst sannolikt att vi skruvar loss stolar för att få mera kapacitet på flaket.
Vardagsrisker beaktas
I Olycksutredningscentralens rapport fick Försvarsmakten hård kritik för bristfälliga riskbedömningar.
– Vi har alltid jobbat med riskbedömning, men den har varit rätt koncentrerad till skjutverksamheten och vapenhanteringen. Nu ska vi bli bättre att ta vardagsrisker i beaktande, säger Lamminmäki.
Den processen börjar nästa år då personalen utbildas.
Kommunikationen är en tredje åtgärd som huvudstaben nu ser över. Även här finns konkreta saker att förbättra.
– Vi hade stora bekymmer med telefonerna då folk inte visste vart de skulle ringa för att få information. Man ringde växeln och brigaden och det var kaotiskt. Det första vi borde ha gjort var att meddela vilken enhet och vilket truppförband det gäller, nu ringde de oroliga föräldrarna till Kajana brigad för att fråga var deras pojke var, säger Lamminmäki.
I framtiden ska det finnas en så kallad ”kristelefon” dit man kan ringa vid olyckor.
Vid Nylands brigad har man redan börjat tillämpa de nya bestämmelserna.
– Säkerhetsbältet är kanske en av de snabbaste och mest konkreta åtgärderna. Vi har en extra person i stampersonalen som ansvarar för bältena och övervakar användningen. Dessutom gör vi stickprov för att kolla att de används, säger brigadkommendör Arvi Tavaila.
På brigaden har man i dag hedrat offren med sorgflaggning och en tyst minut klockan 8.
– Det var då olyckan skedde. Också trupperna som är på övning i Syndalen stannade upp för en minut, säger Tavaila.
65 farliga plankorsningar
Olycksutredningscentralen pekade även på stora brister i plankorsningarna. Efter olyckan beslöt Trafikverket att gå igenom alla plankorsningar i landet på nytt.
– Fram till förra veckan har vi hunnit kontrollera ungefär 1000 av landets 2800 plankorsningar. Visst har vi haft koll på dem tidigare, men efter olyckan har alla gåtts igenom på nytt mer målmedvetet, berättar Magnus Nygård, direktör vid Trafikverket.
65 plankorsningar kräver akuta åtgärder, varav många finns längs spåret mellan Hangö och Hyvinge samt mellan Kaskö och Seinäjoki.
– De här korsningarna hör till de mest osäkra i landet.
Trafikverket har gjort upp ett fyraårigt program där man i år åtgärdar 17 korsningar, nästa år 28, sedan 17 och sista året tre stycken.
– Det kan vara fråga om att stänga korsningen, bygga en bro över, dra om vägar, lägga upp stoppmärke eller göra bomanläggningar. Ibland kan små åtgärder ge bra effekt, säger Nygård.
Av alla plankorsningar är 2100 utan bommar. För varje korsning finns kompletta listor över vad som ska göras och för 2019 har Trafikverket fått några extra miljoner för att förbättra just plankorsningar.
– Den är tillsvidare stängd. Eftersom vi inte äger marken kring den måste vi ha lov för att bygga något där. Men trafiken styrs nu via Skogby hållplats och där är planen att bygga en bro över.
I plankorsningsolyckan för ett år sedan kolliderade ett persontåg med försvarsmaktens trupptransportfordon. Tre beväringar som åkte på trupptransportfordonets flak dog och fyra skadades. Dessutom dog en tågpassagerare av en sjukdomsattack.
Ingen av beväringarna som dog använde säkerhetsbälte.