8,9
Finland kammar hem en stor pott då EU beviljar stöd till naturskyddsåtgärder i medlemsländerna. Pengarna ska gynna hotade arter och miljöer, men också näringsverksamhet i glesbygden och skärgården.
miljoner euro är budgeten för ett projekt som ska skydda Finlands och Estlands flygekorrar. Merparten av finansieringen kommer från EU. Finland får den sjunde största potten när EU fördelar naturskyddspengar till medlemsländerna, mer än Sverige och Danmark tillsammans.
■ Finland hör till vinnarna när EU fördelar naturskyddspengar till medlemsländerna. Fem så kallade Life-projekt i Finland ska finansieras med nästan 25 miljoner euro, och EU står för lejonparten.
– Vi kommer att kunna utföra flera naturskyddsåtgärder som annars skulle bli ogjorda på grund av den ansträngda miljöbudgeteringen, säger Hanna-Leena Keskinen, projektchef på Forststyrelsen.
Forststyrelsen är involverad i tre av projekten. De ska förbättra livsmiljöer för flygekorrar och skalbaggar och restaurera värdefulla miljöer utmed hela kusten. Täktbukten, en grund havsvik i Hangö, är ett av de områden som ska få ett lyft inom kustmiljöprojektet.
– Vi ska låta restaurera lagunen som lider av övergödningen i Östersjön. Vi ska avlägsna bladvass och annan växtlighet i lagunen så att dess tillstånd närmar sig det naturliga. Målet är också att vattnet ska bli så klart att man kan se sandbottnen, säger Keskinen.
Projektet i Täktom inleds nästa år och det ska likt flera andra projekt utföras av lokala entreprenörer. Forststyrelsen påpekar att det inte bara är naturen som vinner på arbetet.
– Det ska ge positiva effekter på den lokala näringsverksamheten och ekonomin, säger Keskinen.
I Skärgårdshavet ska man inom kustmiljöprojektet bland annat bekämpa vresros på stränderna kring Jurmo, och på en del andra holmar mellan Örö och Utö.
– Det ska öppna upp sandstränderna och gynna till exempel apollofjärilen, säger Keskinen.
Flygekorrprojektet ska värna om
Vi kommer att kunna utföra flera naturskyddsåtgärder som annars skulle bli ogjorda på grund av den ansträngda miljöbudgeteringen. Hanna-Leena Keskinen projektchef på Forststyrelsen
artens livsmiljöer såväl ute i skogarna som i Esbo och några andra städer där flygekorren blivit hemmastad. Här involveras såväl skogsbranschens aktörer som stadsplanerare.
Skalbaggsprojektet fokuserar på att återställa livsmiljöer för åtta ovanliga småkryp som skyddas av EU. Man ska främst i östra, mellersta och norra Finland bränna små skogsarealer, restaurera myrar och säkerställa att det finns tillräckligt med asp för att bland andra cinnoberbaggen, större barkplattbaggen och den rödhalsade brunbaggen ska hävda sig.
Finland får också finansiering för ett Life-projekt som siktar på att bekämpa främmande arter som jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. Målet är att helt och hållet eliminera jättelokan på över 360 ställen i sydvästra Finland.
Utöver de naturrelaterade projekten delfinansierar EU också ett Life-projekt för att införa miljövänligare teknik vid gjuterier. Det ska framför allt förbättra inomhusluften. EU-kommissionen påpekar att gjuteribranschen sysselsätter nästan 300 000 européer, men att gaser och mikropartiklar som uppkommer under processerna utgör en hälsorisk för gjuteriarbetarna och allmänheten. Genom att använda andra bindemedel och satsa mer på restprodukter ska luftföroreningarna minska.
Duktiga tjänstemän
Finland kammade hem en jämförelsevis stor andel av EU-finansieringen. EU står för omkring två tredjedelar av projektfinansieringen på 24,8 miljoner euro. Potten är den sjunde största i EU och av annan storleksklass än Sveriges (16,2 miljoner) eller Danmarks (8,4).
Hur kommer det sig, Hanna-Leena Keskinen? – Vi är bra på att skriva ansökningar.
Seriöst?
– Ja, vi är väldigt noggranna. Och vi har gott rykte om oss att genomföra våra projekt. Åttio procent av Forststyrelsens ansökningar ger utdelning.
Finländska tjänstemän brukar kritiseras för att följa EU-normer för minutiöst, men det kan ha sina sidor? – I det här fallet vinner vi på det.
De tre projekt Forststyrelsen är involverad i kostar drygt 20 miljoner och EU:s andel är två tredjedelar. Sedan Finland gick med i EU har Forststyrelsen varit involverad i 53 Life-projekt med en total budget på 123 miljoner av vilket EU stått för 55 procent.