Ny bok varnar för teknologins avigsidor
Utan digitalisering skulle världen vara bättre. Det hävdar journalisten Pekka Vahvanen i sin nya bok. – Tekniken har gjort många saker lättare, men den gör inte människan lyckligare.
Den nya teknologin har gjort många saker lättare, men den gör inte människan lyckligare, hävdar journalisten Pekka Vahvanen i en ny bok. Han varnar bland annat för att teknologin gör oss intellektuellt slappare, mera övervakade och lättare att manipulera. Risken för massarbetslöshet är större nu är vid tidigare stora teknikskiften, menar han.
För Pekka Vahvanen har den nya teknologins avigsidor varit en källa till oro i flera år.
– Jag blev klar från universitetet 2010 och upplevde följande år ett slags uppvaknande: Det är inte statsmännen som styr världen, utan teknologin. Men det som teknologivisionärerna och entreprenörerna i Silicon Valley sysslar med är inte nödvändigtvis bra för största delen av mänskligheten.
I ett skede förberedde Vahvanen en doktorsavhandling, men valde att i stället presentera sina farhågor i en fackbok. Den kom ut tidigare i veckan.
De risker han ser delar han in i fem kategorier, som får ett kapitel var i boken. De är följande:
Artificiell intelligens når snart människans intelligensnivå – eller överskrider den.
– Faran är att vi skapar en ny “art” som är mer intelligent än vi. Under historien har människan utplånat vissa mindre intelligenta varelser när de inte har passat in. Risken är att artificiell intelligens gör samma sak med oss och andra levande varelser.
Teknologin leder till arbetslöshet. Vahvanen är medveten om att den här oron funnits i varje stort teknikskifte, till exempel på 1800-talet när maskinstormarna, ludditerna, slog sönder textilmaskiner. I dagens debatt lyfts det här ofta fram av dem som menar att teknologisk utveckling i slutändan är av godo, trots att det på kort sikt kan finnas förlorare.
– Ett vanligt argument är att, visst, jobb försvinner, men nya kommer till i stället. Jag tycker inte att det argumentet övertygar den här gången. Varför skulle inte också de nya jobb som kommer till kunna utföras av artificiell intelligens?
Den nya teknologin gör oss mindre lyckliga. Enligt Vahvanen har tekniken under historien gjort livet lättare för många människor. Däremot hävdar han att det sedan 1970-talet inte kommit någon ny teknik som ökat människans upplevda lycka.
– Inomhustoaletten hör till de innovationer som höjt människans livskvalitet allra mest. Tvättmaskinen var revolutionerande eftersom den tillät kvinnorna att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men jag kan inte se att de nya apparaterna skulle ha lika stor samhällsbetydelse. Undersökningar visar att smartmobiler och sociala medier minskar folks lyckokänsla och ökar negativa känslor, som avund.
Den personliga integriteten går förlorad och risken att bli manipulerad ökar. Genom det vi gillar på Facebook kan vår personlighetstyp enligt Vahvanen definieras exaktare än vad en närstående kan göra.
– Om ett företag eller politiskt parti känner våra svaga punkter är vi mycket lättare att manipulera.
Vår kognitiva förmåga försvagas när vi överlåter så mycket till datorn. Vahvanen påpekar att vi numera inte behöver minnas någonting när allt fås fram blixtsnabbt på nätet.
– Nätet är fullt av störande element som pockar på uppmärksamhet. När vi hela tiden hoppar från en sak till en annan hotas det reflektiva tänkandet. Hela den intellektuella kulturen håller på att förflackas, säger Pekka Vahvanen.
Ändrad attityd
Enligt Vahvanen lyfts teknologins avigsidor nu alltmer fram i den offentliga debatten, inte minst efter Cambridge Analytica-skandalen. Också de finländska politikerna verkar ha vaknat, även om de enligt Vahvanen fortfarande ser teknologiutvecklingen mest som en konkurrenskraftsfråga.
Jag håller med i många av dina argument, men om vi i den andra vågskålen lägger allt positivt digitaliseringen medfört, så överväger ändå inte det positiva? – Visst har den nya teknologin underlättat många saker i livet, men frågan är om den har gjort oss lyckligare. När det finns obegränsat med intressanta saker på Youtube eller Spotify, så minskar värdet av det intressanta. När Ally McBeal kom en gång i veckan på 1990-talet gällde det att passa tiden och koncentrera sig. I dag finns ett oändligt utbud av bra serier på Netflix, men det gör att vi aldrig blir nöjda i själen. Vi betygsätter teknologin enligt hur den inverkar på till exempel bnp-tillväxten, men inte enligt hur vårt välbefinnande påverkas.
Du äger ingen smarttelefon och skriver att du inte gillar datorer. Finns det inte en risk för att ditt eget ointresse av teknik gör att du överdriver farorna? – Det inverkar säkert. Men enbart egna antipatier, irrationellt hat eller dåliga erfarenheter av teknologi skulle inte ha fått mig att skriva den här boken. Många andra har samma tankar som jag, att teknologin leder samhället i en sämre riktning, säger Pekka Vahvanen.
Vad tycker du att teknologidyrkande Finland borde göra nu, det går väl inte att vrida klockan bakåt? – Nej, men klockan får gärna stanna här. Men teknologiutveckling är svårt att stoppa eftersom den är ett maktmedel med vars hjälp man klarar sig i både den ekonomiska och militära konkurrensen. Om någon drar sig ur så ger det genast konkurrenterna försprång. Ser vi saken enbart ur snäv bnp-synvinkel skulle det säkert inte vara bra att stoppa utvecklingen. Men jag tror ändå att vi åtminstone inte borde kasta oss huvudstupa i floden av förändring, såsom vi gör nu.