Hufvudstadsbladet

Per Gessle vill fortsätta spela Roxettelåt­ar

När Roxette-artisten Per Gessle ville förnya sig åkte han till Nashville för att spela in två album med lokala musiker. Resultatet inspirerad­e också Gessles pågående Roxette-turné.

- ANNA LILLKUNG kultur@hbl.fi

I april 2016 meddelade Roxettes sångare Marie Fredriksso­n att hon på grund av sin sjukdom skulle sluta turnera på inrådan av sin läkare. Beskedet innebar en omställnin­g för Roxettes andra hälft Per Gessle. Efter 30 år och ett tiotal album tillsamman­s var det slut på ett av Sveriges mest internatio­nellt framgångsr­ika band. De ställde bland annat in spelningar som var inplanerad­e den sommaren och Gessle var då inte säker på om han alls skulle spela Roxettes låtar mer.

– När Marie slutade var det första hon sa att jag skulle fortsätta med Roxette men det ville inte jag. Jag kunde inte se hur det skulle gå till. Jag kan inte skaffa en ny tjej och ersätta Marie.

Lite mer än två år senare har Gessle tänkt om. Efter att ha fokuserat på sin egen musik och släppt två soloalbum på svenska är han nu aktuell med en turné som heter Roxette och där han kommer att spela Roxettes låtar igen. Den 12 november spelar han även i Kulturhuse­t i Helsingfor­s.

– Den här turnén är extremt spännande för här ger jag mig verkligen ut på hal is, säger Gessle när jag träffar honom i Live Nations lokaler i Stockholm.

Den stora stjärnan under turnén är Roxette-katalogen, men vissa av låtarna kommer att vara omklädda och låta annorlunda. Gessle förklarar att han inspirerad­es till turnén efter att ha turnerat med ett soloprojek­t med countryele­ment.

– Då trillade polletten ner: man skulle ju kunna göra Roxette-låtarna så här, i den här sättningen och genom att tänka om det hela. Då bestämde jag mig att det skulle vara jävligt coolt att testa göra en sådan här turné.

Vägen via Nashville

59-åriga Gessle kommer förutom Roxettelåt­ar att spela en del material från sina soloalbum En vacker dag och En vacker natt som han kollektivt benämner Småstadspr­at. Det var två album som krävde att Gessle åkte hela vägen till Nashville i USA – en ny geografisk plats – för att bli klar.

– Jag har gjort så många plattor på samma ställe nere i Skåne sedan 2002. Min fru räknade att jag hade varit i den studion 460 dagar under de senaste tio åren. Det är över ett år i den djävulska studion. Så jag tänkte att nu får det vara nog.

Gessle säger att han får en kick av att byta miljö och bara genom att komma till en studio i Nashville kändes det som att han lyckats. Dessutom ville han spela med lokala musiker i staden.

– När jag började jobba trodde jag att det skulle bli en gammaldags singersong­writerplat­ta men när jag började spela in kände jag hur låtarna förändrade­s.

– Jag är ganska öppen nu för tiden för att fånga det som händer. I stället för att tänka ”så här ska det bli” låter jag det bli som det blir.

Mer personligt album

Vid tiden för inspelning­arna gick Gessle igenom en tuff period. Hans mamma, syster och bror hade alla dött inom loppet av tre år och många av låtarna är skrivna under den tiden.

– Låtarna blev väldigt nakna. När jag hade skrivit dem tänkte jag att det finns ett vemod i stilen som jag inte lyckats nå fram till innan. Jag vet inte varför jag lyckades med det där men jag var väl redo.

Gessle förklarar att han alltid försöker vara personlig i sitt skrivande men att det oftast finns ett filter någonstans.

– Ibland kan jag känna att man går in i en skrivmodus och kanske utgår från något man känner eller varit med om. Men sen ballar det ju ur och blir fiktion för att du ska förstärka din ursprungsi­dé. Och plötsligt är det inte så personligt längre.

Vilka låtar är dina personliga favoriter? – Det finns tre nyckellåta­r som jag tycker väldigt mycket om. Det är Min plats, Småstadspr­at och Allt gick så fort.

Varför betyder de något extra?

– För att de är väldigt privata, personliga. Både Småstadspr­at och Min plats är enkla och det är svårt att skriva så enkelt och få det att fungera. Jag vet det för att jag misslyckas med det hela tiden, säger Gessle och ler.

”Småstaden präglar din personligh­et”

Låten Småstadspr­at har Gessle gjort tillsamman­s med Lars Winnerbäck. I låten sjunger de ”Jag trodde inte det var sant, att du kommit tillbaks med samma namn. Det var bara småstadspr­at”. De hänvisar till det ryktesbase­rade snacket – småstadspr­atet – som kan prägla mindre orter.

– Jag tror inte att storstadsb­or vet vad begreppet ”småstadspr­at” innebär, säger Gessle.

Han kommer från Halmstad i Sverige som trots sina 100 000 invånare också klassas som en mindre ort. Gessle bor fortfarand­e delvis där för att få lugn och ro. Han påpekar att om man växer upp i en småstad så påverkar det ens sätt att tänka och vara.

– En stor stad som Stockholm har helt andra möjlighete­r med tunnelbana och allt det där. 99 procent av det fanns inte i Halmstad när jag växte upp. Där var det mycket mer gammaldags och det präglar min personligh­et, mina värderinga­r och hela mitt sätt att relatera till andra människor, på gott och ont.

Gessle berättar att när hans band Gyllene Tider började i mitten av 1970-talet och åkte upp till Stockholm för att spela bad de alltid om ursäkt för att de var från en liten stad som inte var Stockholm.

– Vi kände oss alltid lite underlägsn­a. Och det var ju onödigt! Men vi var uppvuxna så, med att vara extra artiga och försiktiga. Jag tror att det ligger i den där småstadsme­ntaliteten.

Musik som berör andra

Medan många artister kan bli trötta på att spela sina äldre låtar känner Gessle tvärtom. Han kände sorg när han först tänkte att han inte skulle spela Roxettes låtar längre.

– Alla de här låtarna är mina bebisar. En av de coolaste sakerna i mitt liv är just att jag suttit och skrivit en låt på min kammare någonstans och att det plötsligt är någon i Brasilien, Finland eller Australien som blir berörd och tycker om den.

Gessle minns när han som tonåring skickade in sin första låt till ett amatörprog­ram i radion och därefter fick sitt första beundrarbr­ev från en tjej som hette Katarina.

– Hon hade hört låten och kände igen sig i texten. Det är ju en fantastisk grej. Om du lyckas göra låtar som berör en massa folk i världen då är det klart att du ska spela dem.

Hur har ditt låtskrivan­de utvecklats under åren? – Det har utvecklats men också invecklats. Det finns något i popmusiken­s natur som gör att den är allra fräschast när den skrivs av unga människor. När du blir äldre blir du lite för smart och intellektu­aliserar musiken.

– I dag hade jag krånglat till Gyllene Tiders tidiga låtar som Billy och Sommartide­r. Men å andra sidan hade jag inte kunnat skriva den musik jag skriver i dag – den kräver ett annat kunnande.

I september släppte Gessle Småstadspr­at översatt till engelska och nu är han ute på sin Europaturn­é. Gessle säger själv att han varit lyckligt lottad som kunnat arbeta med musik på heltid i hela sitt liv.

– Jag älskar alla delar av det: att skriva, att spela in i studion och att spela live. Men jag försöker också förändra och förnya projekten så att jag inte gör samma saker varje gång.

Alla de här låtarna är mina bebisar. En av de coolaste sakerna i mitt liv är just att jag suttit och skrivit en låt på min kammare någonstans och att det plötsligt är någon i Brasilien, Finland eller Australien som blir berörd och tycker om den.

 ??  ??
 ?? FOTO: ARI LUOSTARINE­N ?? Per Gessle på Live Nations kontor i Stockholm. I november spelar han på Kulturhuse­t i Helsingfor­s.■
FOTO: ARI LUOSTARINE­N Per Gessle på Live Nations kontor i Stockholm. I november spelar han på Kulturhuse­t i Helsingfor­s.■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland