Trenden har vänt: Långa sjukledigheter ökar igen
En hemvårdare är sjukskriven närmare en månad per år, en läkare knappt nio dagar. Skillnaderna i antalet sjukdagar i olika vårdyrken i Finland är stora, däremot spelar det mindre roll än i andra branscher om personen är privat eller offentligt anställd.
De längre sjukskrivningarna ökar igen i Finland efter en nedgång på 2010-talet. Fler sjukskrivs nu för psykisk ohälsa.
Samtidigt säger läkaren KariPekka Martimo att sjuknärvaro är vanligare än sjukfrånvaro. Enligt en undersökning har 47 procent arbetat trots att de varit sjuka det senaste året.
Hösten 2017 var nyheterna goda. Då visade siffror från Folkpensionsanstalten (FPA) att de långa sjukskrivningarna minskat år för år under hela 2010talet. Men nu har trenden vänt.
– Till exempel sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har blivit fler och vi vet att vårdanställda som inte fyllt 30 år i dag rapporterar mycket arbetsrelaterad psykisk press. Det här borde oroa oss och det borde också de stora skillnaderna i antalet sjukdagar mellan olika yrkesgrupper i vården göra, säger Tuula Oksanen, ledande sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.
Psykisk ohälsa ökar
Uppgifterna om skillnaderna i sjukdagar mellan olika yrkesgrupper hos olika slags arbetsgivare kommer från en undersökning som Arbetshälsoinstitutet gjort tillsammans med FPA och Pensionsskyddscentralen. Avsikten var att ta reda på hur förändringar på arbetsmarknaden påverkar sjukfrånvaron både hos de offentliga och privata arbetstagarna och hjälpa politikerna att fatta beslut.
– Så de kan styra resurserna förnuftigt och främja folks arbetsförmåga och förlänga karriärerna, säger specialforskare Taina Leinonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Ser man på vilka sjukdomar som ger långa sjukskrivningar och knuffar ut folk ur arbetslivet ligger tre diagnosgrupper i topp: sjukdomar i stöd och rörelseorganen, psykisk ohälsa och hjärt och kärlsjukdomar. Mest sjukskrivningar orsakar de här sjukdomarna hos offentligt anställda – siffror som syns bland annat i undersökningen Kommun 10, som följt upp hälsorelaterade frågor hos över 90 000 kommunalt anställda sedan 2000.
Sämre tider, färre sjukdagar
Varför skillnaderna i sjukfrånvaro planar ut mellan dem som arbetar i den offentliga och privata vården har forskarna inget entydigt svar på, men man antar att ett svar ligger i hur den offentliga vården pressas till förändring och utveckling och på att det därför finns ett ökat krav på närvaro. Den offentliga och privata vården kan också ha börjat likna varandra mer som arbetsmiljöer.
– I övriga branscher kvarstår skillnaderna mellan offentligt och privat. På det stora hela hänger antalet sjukskrivningar ändå mest ihop med trenderna i samhällsekonomin. Un der dåliga tider är det vanligt att de som är sjukast hamnar utanför arbetslivet. Då de som är kvar är friskare minskar också sjukskrivningarna, säger Oksanen.
Under sämre ekonomiska tider kan arbetstagarna dessutom försöka undvika sjukskrivningar av rädsla för att bli uppsagda på grund av sjukfrånvaro, tror forskarna.
När samhället kommer in i en högkonjunktur händer också något med mängden sjukskrivningsdagar. De blir fler bland annat för att fler personer anställs, också fler partiellt arbetsföra. Det ökar sjukskrivningsdagarna automatiskt.
Leinonen påminner ändå om att antalet sjukskrivningar styrs av flera faktorer, så att till exempel lyckade projekt för att stödja arbetsförmågan minskar sjukskrivningarna. Ett sådant initiativ belönades till exempel Helsingfors stads företagshälsovård för tidigare i år.
❞ På det stora hela hänger antalet sjukskrivningar mest ihop med trenderna i samhällsekonomin. Under dåliga tider är det vanligt att de som är sjukast hamnar utanför arbetslivet. Då de som är kvar är friskare minskar också sjukskrivningarna. Tuula Oksanen Ledande sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet