Konjunkturerna vänder, nytt läge för ekonomin
Den senaste tiden har bjudit på en lång räcka nyheter som alla pekar åt samma håll: konjunkturerna vänder efter tre år av tillväxt.
Börsen brukar vara en pålitlig konjunkturbedömare, och den senaste månadens kraftiga nedgång är en god fingervisning om framtiden. På onsdagen presenterade Finlands näringsliv EK sin konjunkturbarometer.
Den visar att tillväxten inom så gott som alla sektorer har fortsatt under sensommaren och hösten, men nu har förväntningarna mattats av. Inom byggandet är avmattningen störst, men saldotalet som avspeglar uppfattningen inom hela industrisektorn har minskat.
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet bekräftar trenden. Under sensommaren växte ekonomin med 0,2 procent, det långsammaste sedan sommaren 2014. Mattare tillväxt i euroområdet märks med kort varsel också i Finland, eftersom 40 procent av varuexporten riktas dit.
Industrin i Finland ser fortfarande ljust på framtiden, men en vändning kan komma snabbt. Teknologiindustrin säger att antalet nya beställningar inte har ökat sedan årsskiftet. Utan stora fartygsbeställningar skulle orderstocken ha minskat. Under hösten stannade också offertförfrågningarna upp. Industriproduktionen har inte ökat sedan slutet av år 2017.
En strukturell faktor som dämpar tillväxtutsikterna på längre sikt är att över 30 procent av företagen som deltog i EK:s mätning anger brist på yrkeskunnig arbetskraft som ett hinder för tillväxten. Noteringen är den högsta sedan 2005.
De stora årsklasserna har lämnat arbetsmarknaden, och samtidigt har näringslivets struktur förändrats, arbetskraften finns inte där jobben finns.
Konsumenternas förtroende är inte lika starkt som tidigare. I oktober trodde konsumenterna fortfarande att deras egen ekonomi utvecklas positivt, men tilltron till utsikterna i Finland hade försvagats kraftigt sedan årsskiftets toppnoteringar.
Hushållens optimism när det gäller de egna ekonomiska utsikterna har tydligen ännu inte påverkats av bankernas varningar om att i synnerhet kunder med bostadslån ska förbereda sig på högre räntor.
Den europeiska centralbanken börjar sannolikt justera sina räntor uppåt hösten 2019, och det syns också i referensräntorna för bostads- och andra lån.
Förändringarna väntas inte bli stora, inte i klass med läget 2008 då 12-månaders euriborräntan var 5 procent. Men då bostadslånen är stora påverkar redan små räntehöjningar den månatliga utgiftsstaten.
De samlade utsikterna för ekonomin är alltså mera dämpade än tidigare.
Det betyder inte att en allmän nedgång av liknande omfattning som efter finanskraschen 2008 skulle vänta om hörnet.
Men faktorer som hotande handelskrig, populisternas frammarsch, och inom EU det oklara läget kring brexit är sådant som vägs in när ekonomiska aktörer utifrån sina egna perspektiv bedömer framtiden.
För en samhällsekonomi som Finlands, där obalansen mellan den aktiva arbetskraften och de äldre åldersklasserna som redan har gjort sitt inte förbättrats, betyder mattare tillväxt att nästa regering inte kan räkna med att goda konjunkturer lindrar underskottsproblemen.
När räntorna börjar stiga blir dessutom statsskulden en tyngre börda på samhällsekonomin än den har varit under nollräntans tid.
I dag blir skatteuppgifterna för fjolåret offentliga. Finländarna får rekordstora återbäringar, 2,9 skattemiljarder betalas tillbaka, 1,1 miljarder euro drivs in i form av restskatt.
Inkomstskatten ger en lägre avkastning till statskassan än året innan, trots att de beskattningsbara inkomsterna ökade. Det beror på skattelättnaderna som ingår i konkurrenskraftsavtalet.
I statsekonomins perspektiv kan lägre tillväxt och högre räntor innebära att perioden av lättnader i inkomstbeskattningen också har nått sitt slut.