Offentliga inkomster delar finländarna
Allt färre finländare vill att privatpersoners löne- och kapitalinkomster ska offentliggöras. Enligt Skatteförvaltningen handlar det om transparens och trovärdighet.
I dag offentliggörs finländarnas löneoch skatteuppgifter för 2017. Det är inte många europeiska länder som kör med öppna visir och offentliggör privatpersoners löne- och kapitalinkomster. Finland och de övriga nordiska länderna hör till undantagen.
– Vi har haft en stark offentlighetsprincip som har styrt hanteringen av skatteuppgifter alltsedan 1950-talet. Det hör starkt ihop med vår värdegrund, säger sakkunnige Taito von Konow på Skatteförvaltningen.
Rötterna till dagens offentlighetsprincip går ändå mycket längre än så.
– Redan på 1800-talet kunde man kolla upp hur mycket grannen betalade i skatt till myndigheterna, säger von Konow.
Varför är det så viktigt att all information om personbeskattningen är offentlig? – Det är ett sätt att visa utåt att det finska beskattningssystemet fungerar i praktiken. Alla betalar skatt, också de som har en privilegierad ställning i samhället, säger von Konow.
Enligt Jaakko Ossa, professor i finansiell juridik vid Åbo universitet, framhävs ofta vikten av öppenhet och insyn då skatter och offentlighet är på tapeten.
– Många betonar betydelsen av att kunna kontrollera vad statliga och kommunalt anställda tjänstemän förtjänar. Jag upplever ju att det främst är skvallervärdet och titthålsreflexerna som styr debatten och rapporteringen om inkomsterna, säger Ossa.
Vilka skatteuppgifter förblir i skymundan trots offentlighetsprincipen? – Lönetabellerna berättar ju ingenting om skuldsättningen, skattefria aktieutdelningar eller enskilda personers förmögenhet. Det är egentligen en ganska skev bild av oss löntagare som målas upp i kvällstidningarna.
Sms-tjänst stoppas av EU
Enligt en enkät som Uutissuomalainen lät göra den här veckan är det endast 28 procent av finländarna som stödjer det nuvarande systemet för publiceringen av privatpersoners löne- och kapitalinkomster. Hela 38 procent anser att skattebetalarna själva borde få avgöra om de egna inkomstuppgifterna ska offentliggöras eller inte.
– Enkäten verkar inte vara vetenskapligt gjord. Ifall du ställer frågan ”vill du att din granne vet vad du tjänar” så svarar de flesta säkert nej. Om man däremot ställer frågan ”vill du att alla betalar skatt” så är svaret högst troligt ja, säger von Konow.
Men även i Finland finns det gränser för offentlighetsprincipens omfattning. Tidningen Veropörssi publicerade tidigare skatteinformation på cirka 1,2 miljoner finländare via en sms-tjänst där man med några klick på mobilen kunde kolla upp grannens inkomster. Efter dataombudsmannens ingripande förbjöds tjänsten. Därefter följde en rättstvist som pågick i olika rättsinstanser fram till 2017.
– Enligt EU-domstolens beslut i fjol får man inte utnyttja skatteuppgifterna för kommersiella ändamål utan redaktionell hantering i den omfattning som Veropörssi gjorde, säger Jaakko Ossa.
Europadomstolen motiverar också sitt beslut med att Veropörssis sms-tjänst inte främjade den offentliga debatten och att publiceringen av uppgifterna kränkte den personliga integriteten. I dag får man alltså nöja sig med att kolla upp grannens löneinkomster på skattebyrån eller bekanta sig med mediernas rapportering.