Förra polischefen: Jag visste inget
Som polisöverdirektör visste Mikko Paatero endast det som hans närmaste underlydande berättade för honom, hävdar han själv. Därmed var det inte på hans ansvar att ingripa i oegentligheterna vid Helsingfors narkotikapolis.
Före detta polisöverdirektör Mikko Paateros strategi var att hänvisa till Polisstyrelsens arbetsordning när Helsingfors tingsrätt hörde honom i anslutning till tjänstebrottsrättegången mot högsta polisledningen i går.
Paatero målade upp en bild av sig själv som en administrativ chef som huvudsakligen arbetade med frågor som gällde resurser och resultatstyrning. Han förnekade flera gånger att han hade insikt i polisens operativa verksamhet eller oegentligheterna i användningen och registreringen av informatörer vid Helsingfors narkotikapolis åren 2008–2013.
– Jag har inte fått sådan information. Jag har aldrig hört att någon skulle bryta mot lagen. Sådan information har inte nått mig, säger Paatero.
Enligt honom tog han endast del av sådan information som den övriga polisledningen presenterade för honom på diverse möten. Sådana eventuella problem som framkom på polisinrättningarna eller i enheterna som de respektive cheferna inte presenterade för honom undgick honom.
Den kritiska utredningen
Häradsåklagarna Mari Mattila och Harri Tiesmaa pressade Paatero hårt om huruvida han visste om bristerna i registreringen av informatörer vid Helsingfors narkotikapolis. Åklagarna tog bland annat upp en utredning som Paatero beställde efter att de första tjänstebrottsmisstankarna mot narkotikapolisens dåvarande chef Jari Aarnio framkom 2009.
– När jag blev polisöverdirektör 2008 strävade jag efter att skapa en helhetsbild. Tjänstebrottsmisstankarna var då aktuella och jag ville veta vilka slutsatser som hade dragits, säger Paatero.
I utredningen framkom att det fanns brister i polisens registrering av informatörer. Åklagaren anser att detta är ett bevis på att Paatero visste om oegentligheterna inom Helsingfors narkotikapolis, men lät bli att agera – ett tjänstebrott. Paatero är av annan åsikt.
– Jag försökte enbart skapa mig en helhetsbild. Så här i efterskott tänker jag att jag läste utredningen i den roll som jag då hade och att de problem som framkom var under arbete, säger Paatero.
Han anser att de konkreta åtgärderna för att få bukt med problemen inte låg på hans bord. Det var en fråga för den närmast berörda chefen, det vill säga Helsingfors dåvarande polischef. Dock vägrade Paatero nämna några namn och överlag var han väldigt försiktig med att peka ut skyldiga.
Blev mäkta överraskad
Paatero berättade ändå att han var medveten om att det fanns vissa problem i registreringen av informatörer. Vid tidpunkten då han tillträdde fanns inget nationellt register och varje polisinrättning hade sitt eget sätt att hantera informatörer.
– Min allmänna uppfattning var att problemen hade att göra med it-systemet. Målet var att kombinera alla lokala register till ett nationellt register, men arbetet drog ut på tiden och till slut lades det ner som omöjligt att genomföra, säger Paatero.
Enligt honom blev han överraskad när han hörde att Helsingfors narkotikapolis hade raderat hela sitt register på informatörer kring den tiden. Enligt Aarnio gjordes det för att narkotikapolisens informatörer upplevde att deras identiteter komprometterades i samband med den tilltänkta övergången till ett nationellt register.
– Jag tyckte att det var häpnadsväckande, eftersom det förutsatte att man rapporterade om saken till Polisstyrelsen, säger Paatero.
Åklagarna anser att förstörandet av registret har att göra med Aarnios knarkhandel, som han har blivit dömd för i tingsrätten. Ärendet har sedermera behandlats i hovrätten. Hovrättens beslut kommer småningom.
Så här i efterskott tänker jag att jag läste utredningen i den roll som jag då hade och att de problem som framkom var under arbete.