Underskatta inte mammorna
SMåBARNSFOSTRAN Med hänvisning till artikeln ”Forskning: Barn på dagis klarar sig bättre i både skola och arbetslivet” (HBL 26.10) vill jag komma med några argument.
Artikeln börjar: ”Barn som börjar tidigt på daghem klarar sig i snitt bättre i såväl språk som matte, visar en norsk studie.” Ingen hänvisning till studien ges, hur stort
materialet är (antalet daghem och barn, under hur lång tid materialet insamlats och var resultatet publicerats).
Vad är det som gör att diskussionen igen blossar upp? Det fördes en liknande diskussion under våren: ”Ny forskning visar sambandet mellan daghem och bättre betyg” (HBL 8.5) och ”Hemvård hämmar barnens kognitiva utveckling” (HBL 31.5)
Varför vill forskarna underskatta mammorna och deras roll som fostrare till småbarn i hemmen?
Har någon av forskarna någonsin jobbat på, eller ens besökt ett dagis? Ljudnivån är hög, barnen gråter ofta när mammorna lämnar dem där på morgonen; ofta är det för lite personal; vem kommer inte ihåg skandalen på Tomtebo i Helsingfors där en ”dagistant” tejpade fast händerna på bordet på ett tvåårigt barn för att det inte skulle sätta fingrarna i munnen för att spy upp maten. Varför finns det inga artiklar om hur många barn som till exempel i högstadiet skolkar från skolan, om barn som aldrig får ett grundskolebetyg, och om hur många av dessa barn som vårdats hemma eller gått på dagis från en ganska tidig ålder?
I de artiklar jag läst i HBL
ges inga relevanta publicerade studier i ämnet och hur materialet insamlats: till exempel under hur många år materialet insamlats eller hur många daghem som varit delaktiga i studierna.
Innan vi får relevanta uppgifter om hur man i artiklarna fått fram materialet och resultaten tycker jag att man skall sluta publicera dessa artiklar. Många mammor har fått dåligt samvete för att de varit hemma med sina barn för länge.
Hemmamammorna är oftast inte passiva utan söker sig ut bland andra hemmamammor för att umgås medan barnen leker tillsammans.
I dagens läge finns det också många aktiviteter för ”mor-och-barn” på dagtid. Till exempel grupper där man sjunger tillsammans med barnet eller ”mamma-barn-gymnastik”. Så underskatta inte hemmamammornas kapacitet att stimulera sina småbarn. SVAR Intervjun med biträdande professor Tarjei Havnes som publicerades 26.10 handlar om forskningsresultat som presenteras i artiklar-
na Early child care and cognitive development: Evidence from an assignment lottery (publiceras i Journal of Labor Economics/Nina Drange och Tarjei Havnes 2018) och No Child Left Behind: Subsidized Child Care and Children’s Long-Run Outcomes (American Economic Journal: Economic Policy Vol. 3, Nr 2/Tarjei Havnes och Magne Mogstad 2011). Artikeln hänvisar också till undersökningen Kotihoidon tuen vaikutus lapsiin som publicerats av Löntagarnas forskningsinstitut i maj 2018.
HBL skriver om forskning som knyter an till aktuella samhällsfrågor, men de nämnda artiklarna tar inte ställning till vilka konsekvenserna av forskningen borde vara.