Mellanårsvalet i USA blir rysare
Den 6 november går amerikanerna till valurnorna i ett kongressval av sällan skådad vikt. Tar Demokraterna över makten i någon av kamrarna väntar två tuffa år för president Trump. Aggressiva utredningar av hans familj och en riksrättsprocess mot honom själ
Maktbalansen i kongressen i världens enda supermakt, där kontroversielle Donald Trump är president, står på spel.
Kongressvalet rör alla de 435 ledamöterna i underhuset, representanthuset, samt 35 av de 100 senatorerna (de väljs omlott för sexårsperioder, i år äger 33 omval och två fyllnadsval rum) i överhuset. I dag har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.
Mätningar tyder på ett jämnt och spännande val.
De flesta stalltips går ut på att Demokraterna tar över representanthuset och att Republikanerna behåller senaten. Under lång tid har det talats om en ”blå våg” av demokratiskt engagemang – blå är demokraternas färg. Men den starka ekonomin samt den hätska process som föregick HD-domaren Brett Kavanaughs godkännande har även skapat entusiasm inom Republikanerna.
I nuläget anses Demokraterna ha 204 och Republikanerna 199 förhållandevis säkra platser i representanthuset. I 32 fall står det och väger opinionsmässigt. Motsvarande siffror för senaten är 44 ”säkra” demokratiska platser och 49 republikanska. När det gäller sju mandat står det och väger mellan partierna, enligt oberoende Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.
President Trump får det svettigt om Demokraterna tar över representanthuset.
Demokratiska politiker har lovat att dra i gång ett stort antal kongressutredningar av Donald Trump om de får makten i representanthuset, till exempel om intressekonflikter mellan hans bolag och presidentämbetet samt av politiska beslut som fattats under hans mandatperiod. Möjligen kan undersökningar som stödjer den särskilde åklagaren Robert Mullers så kallade Rysslandsutredning komma till. Det är också representanthuset som genom enkel majoritet kan fatta beslut om ett riksrättsförfarande gentemot presidenten. För att dömas och avsättas genom riksrätt krävs dock stöd av två tredjedelar av senatorerna.
Vidare kommer president Donald Trump att få igenom få av sina lagförslag, då ett demokratlett representanthus lär motsätta sig de flesta av dem. Men det finns områden som är av gemensamt intresse, som infrastruktur.
Vid ett maktskifte i senaten blir Trumps agenda än mer pressad.
Det är senaten som godkänner viktiga utnämningar som domare, ministrar och andra höga tjänstemän. En demokratdominerad senat kan sätta stopp för sådana – och i synnerhet Donald Trumps flod av konservativa domare till de federala domstolarna. Får Demokraterna makten i båda kamrarna kan partiet än mer effektivt stoppa presidentens agenda och lagförslag, inklusive statsbudgeten.
Om Republikanerna behåller makten i kongressen befäster det Trumps ställning – och USA lär gå än mer mot den politiska högern.
Fortsatt republikanskt kongresstyre vore en jätteseger för Trump (den sittande presidentens parti brukar få pisk vid det första mellanårsvalet). Sker det väntar mer av de senaste två årens politik, det vill säga skattesänkningar och avregleringar – i synnerhet på miljöområdet. Trump och Republikanerna gör möjligen ännu ett försök att döda företrädaren Barack Obamas sjukförsäkringslag (i fjol fick man ”bara” bort den skrivning som tvingade medborgare att i deklarationen påvisa att de har sjukförsäkring). Trump lär argumente- ra än mer högljutt för finansiering av sin utlovade gränsmur mot Mexiko.
Alla republikaner går dock inte i ledband, hittills har det inte varit särskilt lätt för Trump att få igenom sin politik. Konflikter och dispyter är att vänta och fortsatt lagstiftningsstillestånd på många områden är en inte alltför djärv gissning.
Den 6 november bjuder på fler rafflande val.
Vid sidan av kongressvalen väljer 36 av USA:s 50 delstater samt tre territorier guvernörer. Kongressrepresentanter utan rösträtt från territorierna kommer också att väljas. Och parallellt hålls folkomröstningar, val till delstatskongresserna och lokala styren. Totalt 6 665 platser i delstatsförsamlingar står på spel, enligt tidningen The New York Times.
Valet 2018 har beskrivits både som ”kvinnornas val” och ”regnbågsvalet”.
Rekordmånga kvinnor, minoriteter och hbtq-personer ställer upp. Hela 235 kvinnor står på valsedlarna till de 435 platserna i representanthuset och 22 till de 35 i senaten, enligt public servicekanalen NPR. Hbtqpersoner kandiderar till 21 platser i kongressen och ställer upp i fyra guvernörsval. Och i valen i stort, lokala församlingar inkluderade, finns över 240 kandidater som är homo-, bieller transsexuella eller queerpersoner.