”Den som är drif­tig och upp­fin­nings­rik kan lyc­kas i Fin­land”

Att nya namn och fö­re­tag dy­ker upp på lis­tan över fin­län­dar­nas högs­ta in­koms­ter och skatter, vi­sar att den so­ci­a­la rör­lig­he­ten fun­ge­rar i Fin­land. Det sä­ger Mi­ka Ku­is­ma­nen, chefse­ko­nom på Fö­re­ta­gar­na i Fin­land.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - 029 080 1325, [email protected]­me­dia.fi PATRIK HARALD

Gam­la in­du­strisläk­ter som Ehrn­rooth, Fa­zer och von Ret­tig sät­ter fort­fa­ran­de av­tryck i in­komst- och skat­te­lis­tor­na. Men de do­mi­ne­rar in­te på sam­ma sätt som för många år se­dan. I lis­tor­na finns nu­me­ra allt fler namn som fö­re­trä­der ny och re­la­tivt ung af­färs­verk­sam­het, fram­för allt in­om it-sek­torn.

Att nya namn kom­mer in på lis­tan är ett po­si­tivt fe­no­men, sä­ger Mi­ka Ku­is­ma­nen, chefse­ko­nom på Fö­re­ta­gar­na i Fin­land.

– Det vi­sar att den so­ci­a­la rör­lig­he­ten fun­ge­rar i Fin­land. Ge­nom upp­fin­nings­ri­ke­dom, risk­ta­gan­de och fö­re­tag­sam­het är det möj­ligt att nå fram­gång, ock­så mätt i peng­ar. Att den här dy­na­mi­ken fun­ge­rar är sär­skilt vik­tigt i ett li­tet land.

En­ligt Ku­is­ma­nen vi­sar in­komst- och skat­te­lis­tor­na att Fin­land är ett sam­häl­le som ger möj­lig­he­ter att klätt­ra, näs­tan obe­ro­en­de av vil­ken bak­grund man har.

”Se in­te ba­ra på ab­so­lu­ta top­pen”

Pre­cis som för ett år se­dan är Su­per­cell i en klass för sig; he­la 13 av nam­nen på topp-100-lis­tan över högs­ta in­koms­ter 2017 har an­knyt­ning till spel­fö­re­ta­get. Su­per­cells do­mi­nans är en­ligt Ku­is­ma­nen ing­en stör­re över­rask­ning, men han sä­ger att det är vik­tigt att in­te en­bart fo­ku­se­ra på dem som lig­ger i den ab­so­lu­ta top­pen. Läng­re ner i lis­tor­na finns många ex­em­pel på per­so­ner som kla­rat sig bra tack va­re sin upp­fin­nings­ri­ke­dom och ihär­dig­het.

– Det här bor­de upp­märk­sam­mas mer i me­di­er­na, sä­ger Ku­is­ma­nen.

Är det di­gi­ta­li­se­ring­ens för­tjänst att folk kan bli för­mög­na på re­la­tivt kort tid? – Del­vis, men det hand­lar om en stör­re struk­turom­vand­ling i nä- rings­li­vet. I ett hi­sto­riskt per­spek­tiv här­stam­ma­de oli­ka släk­ters peng­ar från tra­di­tio­nell in­du­stri, som skogs- och verk­stads­in­du­strin och där­i­från kom det myc­ket peng­ar. Men i dag är den so­ci­a­la mo­bi­li­te­ten stör­re och dy­na­mi­ken i eko­no­min fun­ge­rar bätt­re – näs­ta år kan det va­ra nya namn på lis­tan.

Ing­en max­i­mal skat­te­op­ti­me­ring

En an­nan po­si­tiv sak är en­ligt Mi­ka Ku­is­ma­nen att skat­tein­täk­ter­na ökar.

Me­dan de ”gam­la” peng­ar­na av na­tur­li­ga skäl ut­görs av ka­pi­talin­koms­ter kan det va­ra värt att notera att till ex­em­pel Su­per­cells nyc­kel­per­so­ner tar ut en stor del av sin in­komst i form av för­värv­sin­koms­ter – med hög­re skat­te­sats. Till ex­em­pel för Ilk­ka Paa­na­nen och Mik­ko Ko­di­so­ja är sum­mor­na li­ka sto­ra. De be­ta­lar bå­da cir­ka 43 pro­cent i skatt.

Mi­ka Ku­is­ma­nen sä­ger att han har en käns­la av att tren­den med max­i­mal skat­te­op­ti­me­ring är över.

– Jag har ing­en aka­de­misk forsk­ning att stöd­ja mig på, men det ver­kar som tren­den där för­mög­na per­so­ner tar ut noll eu­ro i för­värv­sin­komst och se­dan en enorm sum­ma i ka­pi­talin­komst in­te läng­re gäl­ler. Det har bli­vit mer okej att tjä­na bra så länge man ock­så be­ta­lar sin del till sam­häl­let. Det är i så fall en strå­lan­de ny­het för den of­fent­li­ga sek­torn.

”Ett få­tal gyn­nas”

Jo­han­nes Ka­na­nen, do­cent i so­ci­al­po­li­tik, ser in­te li­ka po­si­tivt på ut­veck­ling­en. De unga it-ent­re­pre­nö­rer­nas do­mi­nans vi­sar en­ligt Ka­na­nen på att di­gi­ta­li­se­ring­en allt mer tar över i sam­häl­let.

– De som för­står sig på di­gi­ta­li­se­ring­en och ri­der på den vå­gen når fram­gång.

De många it-ent­re­pre­nö­rer­na på lis­tor­na går en­ligt Ka­na­nen tvärs emot det rå­dan­de syn­sät­tet att ex­port­in­du­strin spe­lar en så vik­tig roll för Fin­lands eko­no­mi.

En­ligt Ka­na­nen ty­der lis­tor­na på en ökad fi­nan­si­a­li­se­ring av eko­no­min, det vill sä­ga att fi­nan­si­el­la eko­no­min får allt mer be­ty­del­se, på re­a­le­ko­no­mins be­kost­nad.

– De se­nas­te år­tion­de­na har det upp­stått en glo­bal fi­nans­mark­nad som vux­it i vo­lym och lös­gjort sig från re­a­le­ko­no­min, där vi pro­du­ce­rar va­ror och tjäns­ter. Fi­nan­se­ko­no­min har bil­dat en sorts egen bubb­la där oli­ka fi­nans­in­stru­ment och vär­de­pap­per cir­ku­le­rar och bil­dar en egen verk­lig­het. Det kan man av­lä­sa, sär­skilt om man jäm­för siff­ror­na från oli­ka år. Det är gans­ka få per­so­ner som drar nyt­ta av fi­nan­si­a­li­se­ring­en. De som får del av de sto­ra ka­pi­talin­koms­ter­na är väl­digt få och skill­na­der­na till van­li­ga lön­ta­ga­re är sto­ra, sä­ger Ka­na­nen.

FOTO: MAR­KUS SOMMERS

Mi­ka Ku­is­ma­nen, chefse­ko­nom på Fö­re­ta­gar­na i Fin­land.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.