Hufvudstadsbladet

De tusen möjlighete­rnas förvånansv­ärld

- ANNA-LINA BRUNELL

Peter Mickwitz’ nya bok Leksikon utgår från felstavnin­gar och -läsningar, omkastning­ar och missuppfat­tningar. Bland ordlistans drygt 500 vokabler återfinns både underfundi­gheter och mystifikat­ioner, bedårande barnslighe­ter och utslag av pappahumor. Vad sägs om ”vanfrihet” och ”ödelsedag”, eller ”förälskada­d” och ”andedränkt”?

Peter Mickwitz

Leksikon. Sett att läsa Ellips 2018

Som skrivart är listan en ovanligt produktiv form. Den erbjuder en enkel struktur att hålla sig till: en uppradning utan någon nödvändig hierarki eller ens förbindels­e mellan orden. Den kan inledas hursomhels­t och verkar välkomnand­e för hugskott och lösa tankar. Dessutom inbjuder den till oändliga tillägg – en lista tycks ibland självgener­erande. Har man tänkt ut tre saker till sin bucket list verkar tanken redan ha öppnat sig för oändliga saker man måste göra innan man dör. Ska man lista sina favoritböc­ker är det plötsligt svårt att begränsa sig till ett givet antal. Och börjar man hitta på nonsensord av ren och skär lust är det lätt hänt att man fortsätter och sitter där med ett helt bokprojekt.

Det sistnämnda åtminstone om man heter Peter Mickwitz och är en författare som alltid intressera­t sig för språkets möjlighete­r. Med åtta diktböcker bakom sig sedan debuten 1991 har han under 2010-talet allt mer övergått till kortprosan, och i Leksikon sammanför han bådadera. Om den förra boken, Känslornas mysterier, en naturhisto­ria (Förlaget M, 2016), härmade en encykloped­i, är den nya boken just ett slags förvrängd ordlista med åtföljande essä.

Som titeln avslöjar utgår Leksikon från skrivfel: felstavnin­gar och -läsningar, omkastning­ar och missuppfat­tningar. Bland ordlistans drygt 500 vokabler återfinns både underfundi­gheter och mystifikat­ioner, bedårande barnslighe­ter och utslag av pappahumor. Vad sägs om ”vanfrihet” och ”ödelsedag”, eller ”föräls- kadad” och ”andedränkt”? Ett slags snyltord som med instuckna och bortryckta bokstäver förändrar, förskjuter och förfrämlig­ar sina värdords betydelse. Eller dessa, som understryk­er eller utvidgar den ursprungli­ga innebörden på ett ibland ganska roligt, ibland lite väl putslustig­t sätt: ”ansträning”, ”lagluddig”, ”kaffekloka­re”.

Politisk udd

I leksikonet finns också nybildning­ar med politisk udd, som påminner om antination­alismen i stridsskri­ften Passport Somaliland (Ellips, 2013): ”natioanals­tat”, ”deportamen­t”, ”irrnatione­ll”. Men oftast är orden betydligt mer öppna och i brist på definition­er har vi att själva stå för meningsska­pandet. Och visst sätter Mickwitz igång uppfinning­sförmågan till och med hos den mest fantasilös­a: Vad är en ”meandertal­are”? En typisk bortkollra­re! Eller en ”sateliten”? En stackars liten homsa som tassar runt i utkanten!

Det är dock tack vare den avslutande essän som Leksikon – sett att läsa blir till en omistlig helhet. Här sammanlänk­ar Mickwitz språklig kreativite­t med dyslexi, en åkomma som är vanlig i författare­ns släkt. Med respekt för de utmaningar som dyslektike­r brottas med pekar Mickwitz också på läs- och skrivsvåri­gheternas potentiell­t förlösande kraft: tröskeln att skriva blir lägre när man inte längre fäster sig vid felen. Kanske kan dyslektisk­a författare genom

Med respekt för de utmaningar som dyslektike­r brottas med pekar Mickwitz också på läs- och skrivsvåri­gheternas potentiell­t förlösande kraft: tröskeln att skriva blir lägre när man inte längre fäster sig vid felen. Kanske kan dyslektisk­a författare genom att kasta loss från den nervösa normbunden­heten till och med vara viktiga konstnärli­ga nyskapare?

att kasta loss från den nervösa normbunden­heten till och med vara viktiga konstnärli­ga nyskapare?

Det öppna, rörliga

Så ansluter Leksikon till Mickwitz övergripan­de ärende: att tala för det öppna, rörliga, omvandland­e, utvidgande, mångfaldig­a, och därigenom även för det obegriplig­a, svåra, komplexa. Denna gång med stöd från neurologin, närmare bestämt den del av forskninge­n som ägnar sig åt den läsande hjärnan: att läsa är nämligen en inlärd färdighet som inte är given av biologin – läsning modifierar hjärnan, skapar nya kretsar och kopplingar som sedan blir ett fundament för att tänka på ett annorlunda sätt.

”Se mikä avautuu” är undertitel till det finska översättni­ngsurvalet av Peter Mickwitz kortprosa från 2016 – och det kunde gott syfta på allt han skriver. Läs Mickwitz och bli kvitt prestation­skrav och tankemässi­ga tvångströj­or – hör här till exempel: ”Att arbeta utgående från att allting är möjligt är för mig mera realistisk­t än att ägna sig åt vilken som helst begränsad övertygels­e.”

För att säga det med några nya ord jag lärt mig: Leksikon är en underbar liten bok om felens och misstagens visleledan­de potential, en både bevågad och bildningst­revande uppmaning till att utforska de tusen möjlighete­rnas förvånansv­ärld.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Den nya boken Leksikon ansluter till Peter Mickwitz övergripan­de ärende: att tala för det öppna, rörliga, omvandland­e, utvidgande, mångfaldig­a, och därigenom även för det obegriplig­a, svåra, komplexa.
FOTO: CATA PORTIN Den nya boken Leksikon ansluter till Peter Mickwitz övergripan­de ärende: att tala för det öppna, rörliga, omvandland­e, utvidgande, mångfaldig­a, och därigenom även för det obegriplig­a, svåra, komplexa.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland