Bolsonaro hotar både regnskog och urbefolkning

Jair Bolsonaros politik kan vara ett klimathot, och nu nämns också ordet folkmord om dörren öppnas för skövling i Amazonas.

Valet av Jair Bolsonaro till president i världens femte största land Brasilien är den största triumfen för den nationalistiska högerpopulismen sedan valet av Donald Trump. Bolsonaro väcker förstämning och förskräckelse genom sin öppna rasism, sitt kvinnoförakt och sin beundran för den mer än tjugoåriga militärdiktaturen som tog slut 1985.

Bolsonaros politiska framtoning är rå och motbjudande i sitt människoförakt, men en aspekt väcker farhågor utöver jättelandets gränser. Om han lyckas förverkliga sina intentioner, och sina löften till de starka agrikulturella intressegrupperna, står regnskogen i Amazonas inför ett allvarligt hot.

Mer än hälften av regnskogsområdet i Amazonas ligger inom Brasiliens gränser. Regnskogar har huggits ned för att bli betes- och odlingsmark, men för några år sedan lyckades Brasilien minska den olagliga skövlingen. Men Bolsonaro har sagt att han vill ”utveckla” skogarna, vilket innebär kraftigt ökad avhuggning.

Amazonas har ibland kallats ”världens lunga”. Uttrycket är missvisande, syresättningen sker snarast i haven. Men skogsskövling står för drygt en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Skogen är både ett gigantiskt lager av kol och en kolsänka som kan absorbera växthusgaser från andra källor.

Dessutom har Amazonas avgörande påverkan på de globala vädersystemen. Regnet som faller över skogarna och förångas upp i atmosfären är en av systemets motorer, om balansen störs kan följderna bli världsomspännande, varnar miljöforskarna.

Tidigare sade Bolsonaro att han skulle lämna klimatavtalet i Paris, där Brasilien hade lagt upp ambitiösa mål. Nu har han tagit tillbaka det hotet.

Villkoret är att Brasilien får exploatera regnskogen utan att omvärlden lägger sig i det. ”Amazonas tillhör Brasilien, vi bestämmer vad vi vill göra där”, sade general Augusto Heleno som väntas bli ny försvarsminister till Dagens Nyheter. Brasilien är världens största livsmedelsexportör. Det är både ett hot och en möjlighet för dem som oroar sig över skövlingen av regnskogen. Hotet är att Bolsonaro verkligen öppnar vägen för livsmedelsföretagen att öka produktionen genom att göra regnskog till produktionsyta. Ett aktuellt lockbete är odlingen av sojabönor. Handelskriget mellan Kina och USA har minskat exporten av amerikansk soja, och odlarna i Brasilien vill gärna fylla den luckan.

Möjligheten är att en eventuell konsumentbojkott mot brasilianska produkter skulle slå hårt mot producenterna. Möjligen var det oron över den internationella reaktionen som fick Bolsonaro att backa från hotet att dra bort Brasilien från klimatavtalet.

Konsekvenserna för den cirka 900 000 människor stora ursprungsbefolkningen i Brasilien som lever i reservat som utgör 13 procent av landets yta kan bli ödesdiger om exploateringen av Amazonas tillåts öka.

Redan nu drabbas stammarna i regnskogen av våld och hot från olagliga exploatörer, och Bolsonaro har gjort sin inställning fullständigt klar. Han har beklagat att det brasilianska kavalleriet inte var lika effektivt som det nordamerikanska, som i det närmaste utrotade indianerna. Han har också lovat att minska territorierna, som han betraktar som ett hinder för jordbruksindustrin.

Den öppna hatretoriken gentemot ursprungsfolken är en uppmuntran till dem som inte ser något värde i att det finns folk som genom sin livsstil bidrar till den ekologiska balansen i ett av världens rikaste och viktigaste ekosystem.

Klimathotet som skövlingen av regnskogar innebär är allvarligt nog. Men när forskare nu använder ordet folkmord om det som kan vänta ursprungsfolk i Amazonas borde det hugga till i mänsklighetens kollektiva samvete – om det existerar något sådant.