Stränga straff hotar katalanska politiker
Följden av fjolårets otillåtna folkomröstning om självständighet i Katalonien hotar bli smärtsam för det katalanska ledarskiktet. För regionens exvicepresident yrkar åklagaren på 25 års fängelse. Statens egna advokater vill gå mildare fram – vilket kan ha sin förklaring i politisk kohandel.
Åklagarsidan (Fiscalía) lämnade i går in straffyrkanden till landets högsta domstol (Tribunal Supremo). Yrkandena gäller fängelse i 7–25 år för tolv katalanska ledare.
Värst ute är Oriol Junqueras, ledare av det separatistiska vänsterpartiet ERC och avsatt katalansk vicepresident, hållen i fängsligt förvar sedan i ett år. Han är åtalad för uppror och missbruk av allmänna medel.
Det katalanska parlamentets förra talman Carme Forcadell och ledarna för självständighetsorganisationerna ANC och Òmnium Cultural, Jordi Sánchez respektive Jordi Cuixart, riskerar 17 år. Och åklagaren vill låsa in flera tidigare ministrar i den katalanska regionregeringen i 16 år.
Ändrad åtalspunkt
Även motsvarigheten till Justitiekanslern (Abogacía del Estado) har kommit med sina straffyrkanden. Här har brottsrubriceringen ändrats från uppror till uppvigling vilket leder till skonsammare straff, om än fortfarande mycket kännbara.
För Oriol Junqueras yrkas tolv års fängelse och elva år för övriga i det redan frihetsberövade ledargarnityret.
Även om regeringen inte officiellt ska kunna påverka rättsprocessen, kan den mjukare linjen ses mot bakgrund av att den socialistiske premiärministern Pedro Sánchez är mer försonlig mot självständighetsivrarna jämfört med föregångaren, den konservative Mariano Rajoy. Dessutom är Sánchez beroende av katalanska stödröster i Spaniens parlament för att kunna få igenom sin budget för 2019.
Men justitieminister Dolores Delgado var snabbt ute på fredagen och dementerade att regeringen skulle ha lagt sig i hur Abogacía del Estado bedömt straffvärdet.
Stark reaktion
I Barcelona vållade hur som helt båda yrkandena starka reaktioner.
– Hur mycket repression tål demokratin? undrade regionpresident Quim Torra.
– Vi blir oerhört indignerade av de här oändliga straffen.
Torra kräver att de åtalade katalanska ledarna släpps fria och tillåts arbeta politiskt igen. Det gäller även de som finns utomlands, som den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont.
Förutom La Fiscalía och Abogacía del Estado avser det lilla ultrahögerpartiet Vox att väcka enskilt åtal mot separatistledarna. För centralistiska Vox är motståndet till katalansk självständighet en hörnsten.
Inget våld
I ett särskilt ärende knutet till specialdomstolen Audencia Nacional handläggs den förre chefen för Kataloniens poliskår Mossos d’Esquadra Josep Lluís Trapero. För honom hoppas åklagaren på elva års fängelse för uppror. Skälet är att Mossos d’Esquadra vägrade att använda våld för att stoppa människor från att delta i folkomröstningen den 1 oktober i fjol.
Anklagelsen om uppror är kontroversiell i Spanien, inte minst bland jurister. Uppror förutsätter att de åtalade använt sig av våld eller hot om våld, och den katalanska självständighetsrörelsen har varit uttalat pacifistisk.
Militärerna som deltog i statskuppsförsöket 1981, med skottlossning i parlamentet, dömdes för uppror.
Den känsliga rättegången mot de katalanska ledarna inleds sannolikt i början av nästa år. Domarna väntas i juni.