En fungerande arbetsmarknad kräver flexibla utbildningsmöjligheter

SAMHäLLE Arbetsmarknaden har debatterats flitigt de senaste veckorna. Diskussionen kretsade den här gången kring uppsägningsskyddet i mindre företag. Som alltid då det uppstår en kraftigt polariserad debatt hamnar de verkligt stora och avgörande frågorna i skymundan.

En av de frågor som borde engagera och som kräver snabba lösningar är frågan om tillgången till utbildad arbetskraft. Kunskap föråldras i aldrig förr skådad takt och behovet av kontinuerlig och flexibel vidareutbildning är uppenbart. Yrken försvinner, nya uppstår och arbetsuppgifternas innehåll förändras hela tiden. Det livslånga förhållandet till yrkesskolor och högskolor accentueras.

Det är bra att de nya läroplanerna betonar färdigheter och förstärkandet av färdigheter såsom samarbetsförmåga, förmåga att tänka kritiskt och att hitta lösningar hos våra barn och unga. Färdigheter som skapar goda förutsättningar och beredskap för individen att hela tiden utvecklas och att ständigt förnya sitt kunskapskapital och höja sin kompetens då man befinner sig på arbetsmarknaden.

Det livslånga lärandet är alltså ingen kliché, det är verklighet och de beslut som fattas angående arbetsmarknaden och utbildningen måste stöda och uppmuntra till livslångt lärande. Senaste årens fokus på en småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör också att vi i ett tidigare skede kan upptäcka och åtgärda problem hos barn.

Förhållandet mellan yrkesskolor, yrkeshögskolor och högskolor och studeranden förvandlas i framtiden till ett livslångt förhållande. Efter avlagd examen måste man flexibelt kunna återkomma för att skaffa sig den kunskap och den kompetens man behöver. Att avlägga en ny eller hela examina är inte alltid det man mest behöver på arbetsmarknaden, ofta räcker det med kortare helheter. Eftersom det handlar om vuxna människor som är i arbetslivet ska studierna utformas på ett smidigt sätt som samtidigt möjliggör arbete eller företagande. Utbildningsanordnarna måste vara lyhörda för behoven av utbildning.

Den yrkesskolreform som nu förverkligas i våra yrkesskolor utgår från att det ska vara möjligt att i framtiden flexibelt inhämta ny kunskap man behöver i arbetslivet. Innehållet i utbildningen är viktigt. För utbildade vuxna eller vuxna med arbetserfarenhet kan ny behövlig kunskap eller kompetens vara viktigare än en hel examen. De individuella behoven avgör.

Samma strävan återkommer inom högskolesektorns reformer som nu är aktuella. Finansieringen av yrkesskolor och högskolesektorn måste sporra till att erbjuda vidareutbildning för vuxna. Nästa periods stora fråga kommer att lyda vilka parter som ska delta i finansieringen. Flera olika ministerier, företag, men också de som har behov av utbildningen kommer säkert att involveras i framtiden.

Det behövs också andra åtgärder för att trygga en fungerande och modern arbetsmarknad. En ambitiös familjeledighetsreform skulle stöda jämställdheten på arbetsmarknaden och höja sysselsättningsgraden. Den reform av socialskyddet, som alla partier nu drar upp egna riktlinjer för, måste kunna trygga att det i alla situationer lönar sig att arbeta eller vara företagare. I dag förekommer situationer där man helt enkelt inte kan ta emot kortare jobb eftersom man förlorar för mycket av sociala förmåner. Modern social trygghet är flexibel och beaktar att arbetsmarknaden har förändrats radikalt för exempelvis många med atypiska anställningsförhållanden.

Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen borde också mera än fallet är i dag sporra till att skaffa sig kunskap och kompetens för att kunna byta bransch ifall det behövs. Överlag borde alla perioder av arbetslöshet innehålla mera utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Det ska vara möjligt att studera med bibehållen förmån.

För att höja sysselsättningen behövs mångsidiga åtgärder för att stärka välbefinnandet i arbetslivet. De årliga kostnaderna för illamåendet och sjukfrånvaro är alltför höga.

Mycket återstår alltså att göra för att höja sysselsättningsgraden till samma nivå som övriga nordiska länder. Livslångt lärande, större flexibilitet, smartare social trygghet och satsningar på välbefinnande medverkar till detta.