Prata om klimakteriet – allt behöver inte vara vallningar och vrål
Plötsligt pratar alla om klimakteriet. Övergångsfasen som vissa kvinnor seglar igenom som ingenting, medan andra kämpar med vallningar och sömnsvårigheter. – Vi lider inte i det tysta längre, säger Åsa Melin som står bakom en klimakteriepodd i Sverige.
Alla livets övergångsfaser är omtumlande och klimakteriet är inget undantag. Men till skillnad från andra klassiska brytpunkter, som tonåren eller att bli förälder, så talas det inte så mycket om klimakteriet – trots att det drabbar halva befolkningen. Nu verkar det som om tystnaden är på väg att brytas – med besked. Det som tidigare ansågs privat och lite pinsamt vittnar dagens kvinnor högljutt om.
– Det är bra att vi talar om det som händer med oss. På det viset kan många bli hjälpta och hitta balansen och styrkan igen, säger Åsa Melin.
Intervjuserie
Hon startade sin podcast i frustration över att informationen var så bristfällig och kunskapen bland vänner och sjukvård så dålig. Åsa Melin gick själv in i klimakteriet ovetande om att det var det hon gjorde. Först efter efterforskningar på egen hand insåg hon vad som var på gång – och att det handlade om mycket mer än att bara tappa mensen. För vem skulle spontant koppla oro, sömnsvårigheter och hjärtklappning till minskad östrogenproduktion?
– De flesta känner till svettningarna och att mensen bli oregelbunden. Men klimakteriet har många olika faser. Den börjar inte med att mensen uteblir, därför kan det vara svårt att förstå vad som händer. Det är mycket lättare att tro att man är deprimerad eller stressad.
Finns hjälp
Angelica Lindén Hirschberg som är professor och överläkare på Karolinska institutet håller med. Hon har mer än 25 års erfarenhet som gynekolog och har lett flera forskningsstudier och har undersökt hur hormoner påverkar oss människor.
– Jag skulle säga att kvinnor generellt har dålig kunskap om sina kroppar. De flesta vet inte ens vad klimakteriet är och vad det innebär. Och det är inte så konstigt, det är en otroligt komplex process – precis som puberteten
och tonårsperioden, säger hon.
Östrogen förknippas mest med kvinnlighet och fortplantning. Men hormonet finns även hos män och har en rad ”må bra-effekter”. Det påverkar allt från koncentrationen och hjärnans åldrande till fettförbränning och leder. I samhället tar vi dock lite hänsyn till våra kroppars
biologiska nycker.
– Vi ska klara det mesta fast vi kanske är väldigt påverkade av våra hormoner. Det känns skamligt att inte kunna kontrollera sitt humör eller sin kropp, säger Angelica.
Ambivalent
Det finns också en kluvenhet kring detta bland kvinnor. Kampen för att behandlas på lika villkor som män gör att man inte vill reduceras till en kropp. Det får till följd att många värjer sig för att prata om humörsvängningar eller andra bekymmer.
– 25 procent av alla kvinnor har inte några symtom alls, men en tredjedel har det så svårt att de vill ha hjälp, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Och hjälpen finns. För dem som vaknar flera gånger varje natt i en sjö av svett eller är nedstämd finns hormonbehandling att få. Det är något som både Angelica Lindén Hirschberg och Åsa Melin verkligen vill poängtera.
– Tyvärr spreds det helt felaktig information i början av 2000-talet som gjorde att kvinnor i dag framför allt förknippar östrogen med ökad risk för bröstcancer, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Passa hjärtat
Det stämmer alltså inte. Vad den stora och uppmärksammade studien visade var att det spelade stor roll för när i klimakteriet hormonbehandlingen sattes in. Men fortfarande var det inte bröstcancer som var den stora nyheten utan risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar – om man började med behandlingen mer än tio år efter menopausen (sista menstruationen). Vad studien också visade var att kombinationen östrogen och gulkroppshormon gav en något ökad risk för bröstcancer efter mer än fem års medicinering, medan enbart östrogenbehandling inte gjorde det.