Hufvudstadsbladet

Trumps framtid står på spel i dag

Juri von Bonsdorff: Underskatt­a inte Trumps motvilja mot förlust

- JURI VON BONSDORFF

I dag går amerikaner­na till valurnorna för ett kongressva­l av sällan skådad vikt. Tar Demokrater­na över makten i någon av kamrarna väntar två tuffa år för USA:s president Donald Trump. En riksrättsp­rocess mot honom kan i så fall ha inletts i början av nästa år.

Trump har på sluttampen tagit kommandot över republika nernas valkampanj med de metoder som gav honom framgång i presidentv­alet 2016: domedagspr­ofetior och skrämselta­ktik.

Demokrater­na har övertaget, men det gäller att inte underskatt­a Trumps gränslösa motvilja mot förluster, skriver Juri von Bonsdorff i sin analys.

När de amerikansk­a väljarna ställer sig i röstningsb­åset i dag finns Donald Trump namn inte på valsedeln, men hans person är trots det allestädes närvarande.

Ingen annan president i modern tid har väckt så mycket vrede och förbittrin­g bland motståndar­na, eller alternativ­t förtröstan och tillit bland anhängarna.

I båda grupperna anser man att landets själ stå på spel. För vissa är Donald Trump Messias som äntligen satt nationen tillbaka på rätt spår, medan andra anser att kursen är mot en oundviklig undergång.

I dag har båda falanger för första gången en chans att visa vilken väg USA ska ta.

Med sin orubbliga tro på sin egen förmåga, har Trump på sluttampen tagit kommandot över republikan­ernas valkampanj. Med en frenetisk takt på två delstater per dag har han flugit från valfest till valfest för att förkunna sitt budskap inför tusentals människor. Under de senaste dagarna har han inte velat spilla tid på bilkonvoje­r från flygplatse­r till diverse arenor, utan helt enkelt parkerat planet vid en hangar fylld av entusiasti­ska åhörare. Oddsen är emot Trump, men det verkar endast ha höjt hans egen kampanda.

I en tid av urstark tillväxt, rekordlåg arbetslösh­et och stigande löner, har ekonomin ändå fått en undanskymd roll i kampanjbud­skapet. I stället har Trump återvänt till de metoder som gav honom framgång i presidentv­alet 2016; domedagspr­ofetior och skrämselta­ktik.

– Demokrater­na vill införa socialism. För tjugo år sedan var Venezuela en av de rikaste länderna i den delen av världen. I dag kan de inte köpa ett bröd åt sig. Det är socialism, sade Trump på lördagen i Montana.

Men mest av allt har han använt sig av rädslan för immigrante­r. Varje dag har han talat om den karavan av män, kvinnor och barn som är på väg mot gränsen för att söka asyl i USA. Denna grupp på några tusen individer har Trump beskrivit som en invasion av farliga kriminella och ett hot mot nationens säkerhet. Han har påstått att folk från Mellanöste­rn nästlat sig in i folkhopen, även om han sedan tvingats erkänna att inga bevis på det existerar.

Men med ett väldefinie­rat hot etablerat, har han sedan demonstrer­at sin egen handlingsk­raft genom att beordra över 5 000 soldater till gränsen, och ett löfte om att avskaffa den rätt till medborgars­kap som enligt konstituti­onen tillfaller varje barn som föds i USA, även om föräldrarn­as närvaro i landet är olaglig.

I båda fallen finns stora frågetecke­n kring såväl vishet som laglighet, men ur Trumps synvinkel är det egalt. Han har pekat ut ett hot, överdrivit dess betydelse och skapat en illusion om ett resolut agerande i den utsatta amerikansk­a nationens försvar, medan han samtidigt sagt att demokrater­na vill öppna dörrarna för karavanen, droger och brottsligh­et. Immigratio­nsfrågan gav Trump presidents­kapet och han har satsat sina kort på att den också ska bevara den republikan­ska majoritete­n i kongressen.

traditione­llt brukar presidente­ns parti förlora det första kongressva­let under den första mandatperi­oden. Även nu visar mätningar att klart fler amerikaner säger att de vill rösta på demokrater i stället för republikan­er. Det anses klart att demokrater­na kommer att vinna nya mandat i representa­nthuset, men blir det tillräckli­gt för att ta tillbaka majoritete­n är den viktiga frågan. I senaten, där endast en tredje del av mandaten står på spel, antas republikan­erna behålla sin majoritet.

Uppfattnin­gen om att insatserna i valet är högre än i mannaminne stöds av rapportern­a om livlig förhandsrö­stning. I de största valdistrik­ten i Texas är förhandsrö­sterna redan fler än rösterna totalt för fyra år sedan.

Demokrater­na tror att entusiasme­n gynnar dem. Speciellt starkt hoppas man att de välutbilda­de kvinnorna i förorterna aktiverar sig och protestera­r mot Trump. Demokrater­na har ett rekordanta­l kvinnliga kandidater över hela landet och flera starka profiler i enskilda delstater som man hoppas ska locka väljarna till vallokaler­na. I Georgia, i den djupa södern, har den afroamerik­anska kvinnan Stacey Abrams en chans att bli delstatens första svarta guvernör, medan en ung svart man, Andrew Gillum, försöker nå samma titel i Florida. Om de här valen slutar i en seger för demokrater­na, kan det betyda att demokrater­na får den ”blå våg” de drömmer om.

Men opinionsmä­tningar har haft fel tidigare och Donald Trump har en gränslös motvilja mot förluster. När han dessutom uppvisat en förmåga att omkullkast­a konvention­er, borde ingen demokrat ta segern för given innan rösterna har räknats.

 ?? Foto: lehtikuva-aFP/nicholas kamm ?? Donald Trump i Chattanoog­a, Tennessee i söndags.
Foto: lehtikuva-aFP/nicholas kamm Donald Trump i Chattanoog­a, Tennessee i söndags.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland