Tredje kön delar riksdagen
Det finns personer som inte identifierar sig som man eller kvinna. De vill att ett tredje kön införs. Det finns stöd för det här i riksdagen, men åsikterna går isär.
– Att legalisera ett tredje kön är ett halvt komiskt uttryck. Vi människor som berörs finns redan, säger Panda Eriksson, ordförande patientorganisationen Trasek.
Åbobon Panda Eriksson är 27 år gammal och ickebinär, det vill säga hen identifierar sig varken som man eller kvinna. Att inte ha ett klart kön försvårar Erikssons vardag en aning. I officiella dokument blir man nästan alltid tvungen att välja man eller kvinna.
– För passet var jag tvungen att välja. Det är som att korrigera ett fel till ett annat. Men man tar det som känns säkrast i offentliga dokument, säger Eriksson.
Då Eriksson reser med flyg har hen alltid med ett intyg från magistraten för att vid behov kunna styrka sin identitet. Det händer ibland att Eriksson stannas i säkerhetskontroller på grund av förvirring.
– Ett tredje kön, det vill säga alternativet ”något annat” borde legaliseras. Vi borde ha en lagstiftning som motsvarar verkligheten, säger Eriksson.
Det finns ingen statistik över hur många ickebinära personer det finns i Finland, men omkring tusen personer söker vård hos transpolikliniken varje år.
– Det är jätteviktigt att ett tredje alternativ införs. Nu har vi en lag som tillåter diskriminering av könsminoriteter. Det är viktigt att erkänna att alla finns, säger Kerttu Tarjamo, generalsekreterare för föreningen för sexuellt likaberättigande Seta.
Politikerna är oense
I riksdagen går åsikterna isär. Enligt tidningen Karjalainens förfrågan stöds tanken av gruppordförande för SDP, De gröna, Vänsterförbundet och SFP. Samlingspartiet, Blå framtid och Kristdemokraterna är emot ett tredje kön.
– Hela vår riksdagsgrupp är enigt mot det här förslaget. Vi har två juridiska och biologiska kön i Finland. Vi utgår från den kristna människosynen vi har och är emot ett tredje kön, säger riksdagsledamoten Peter Östman från Kristdemokraterna.
Centern och Sannfinländarnas gruppordförande är också emot ett tredje kön, men är ändå villiga att ändra lagstiftningen när det gäller interkönade barn. Det vill säga barn som föds så att man inte kan fastslå om det är en pojke eller flicka. Men Kristdemokraterna är även emot förslaget då det gäller interkönade barn.
– Vi är medvetna om att det finns en minoritet av barn som föds så, men då förlitar vi oss på medicinen och att föräldrarna väljer rätt. Det handlar om en väldigt liten andel av barnen, säger Östman.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist från SFP håller inte med. Han tycker det är viktigt att uttryckligen de interkönade barnen kan fatta ett beslut om sitt kön i ett senare skede av livet.
– Vi har ett partidagsbeslut från 2014 där vi beslöt att ett tredje kön behövs för interkönade barn. Den möjligheten måste rimligtvis också finnas för personer som av andra orsaker inte identifierar sig som man eller kvinna, trots att det handlar om en minoritet, säger Blomqvist.
Enligt Eriksson på Trasek och Tarjamo på Seta är det problematiskt om ett tredje alternativ endast skulle gälla interkönade barn. Att endast de skulle definieras som ”något annat” skulle kränka deras identitet och privatliv och kunde leda till trakasserier menar de.
”Inte ändra på det naturliga”
Enligt Blomqvist är det viktigt att komma ihåg att ett tredje kön inte skulle påverka de stora massorna som identifierar sig som man eller kvinna. Men det skulle vara ett viktigt steg framåt för de berörda, och öka jämlikheten i samhället. Östman håller inte med.
– Det talas om att det inte går ut över någon annan, men är inte i linje med ursprungs- och originaltanken. Vi tror inte att man ska ändra på det som är naturligt.
Panda Eriksson påpekar att om man inte själv upplevt några könsrelaterade problem i sin vardag inser man kanske inte att det är ett problem.
– Ett tredje kön skulle inte påverka någon annan, men underlätta livet för oss.