Färsk bok om Palmemordet: Nygammal misstänkt utpekas
I en färsk bok om mordet på Olof Palme följer journalisten Jan Stocklassa det intrikata Sydafrikaspåret och pekar ut en ny potentiell misstänkt. Stocklassa är övertygad om att den dömde och senare frikände Christer Pettersson är oskyldig.
Sydafrikaspåret är tillbaka i rampljuset i gåtan om mordet på Olof Palme. I en ny bok bygger journalisten Jan Stocklassa vidare på ledtrådar i deckarförfattaren Stieg Larssons privata Palmearkiv och pekar ut en ny misstänkt, som tidigare förhörts i fallet. Enligt Stocklassas teori fungerade svenska högerextremister som mellanhänder åt sydafrikanska agenter när mordet genomfördes.
Den som trodde att jakten på Sveriges statsminister Olof Palmes mördare getts upp tar fel. I boken Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet som utkommer på torsdag vill journalisten och privatspanaren Jan Stocklassa ge nytt hopp om att lösa gåtan om vem som sköt Palme i ryggen i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan i Stockholm sent på kvällen den 28 februari 1986.
Mordutredningen – den största i världen – har följt många stigar som småningom vuxit igen: den kurdiska separatistorganisationen PKK, en 33-åring som hatade Palme och själv hittades mördad, den drogberoende brottslingen Christer Pettersson – dömd och frikänd.
En av dem som under 1980- och 1990-talen gjorde stora ansträngningar för att skingra dimridåerna kring Palmemordet var journalisten och deckarförfattaren Stieg Larsson (1954–2004). Larssons spår pekade mot den sydafrikanska apartheidregimens agenter, som skulle ha agerat med CIA:s goda minne och med svenska högerextremister som mellanhänder.
Ökända agenter
Palme, som hängivet kämpade för tredje världen i det kalla krigets rävspel, hade många mäktiga fiender. Han var bland annat en av de mest högljudda kritikerna av apartheidregimen i Sydafrika.
Genom Palmekommissionen hade Palme påbörjat en kampanj riktad mot vapenhandlare som gjorde affärer med apartheidregimen. Starka intressen var hotade, och därför skulle den sydafrikanska militära sä- kerhetstjänsten enligt teorin ha slagit till mot Palme.
Polisen har tidigare utrett Sydafrikakopplingen, men hamnat i en återvändsgränd. Tråden har nu tagits upp av Jan Stocklassa, som fått tillgång till Stieg Larssons omfattande, privata Palmearkiv.
Teorin är inte ny, men Stocklassa bidrar med pusselbitar som kan knyta apartheidregimens agenter till kretsar i Sverige som hatade Palme.
Stocklassa har bland annat lyckats intervjua den mytomspunna svenska högerextremisten och agenten Bertil Wedin, som levt i exil på Cypern i decennier och aldrig förhörts av polisen. Enligt teorin skulle Wedin, med en bakgrund bland annat som soldat och agent i Afrika, ha agerat mellanhand i Palmemordet – något han själv förnekar.
Wedin har kopplingar till flera olika säkerhetstjänster, bland an- nat den sydafrikanska som han aktivt ska ha arbetat för. När Sydafrikateorin utreddes på 1990-talet utpekades den sydafrikanska agenten Craig Williamson som organisatören bakom Palmemordet. Enligt uppgifter i boken ska Wedin ha arbetat nära Craig Williamson i företaget Long Reach, som på beställning utförde diverse uppdrag runtom i världen – bland annat att samla underrättelseinformation och utföra attacker och mord om det var nödvändigt.
Nygammal misstänkt utpekas
Boken påvisar dessutom en kryptisk e-postkontakt mellan Wedin och den person Stocklassa utpekar som nyckeln – eller den felande länken – i Palmemordet: svensken Jakob Thedelin. Namnet är fingerat, men mannen beskrivs som en nära medarbetare till Sveriges kanske mest kända Palmehatare, läkaren Alf Enerström, som ledde en politisk kampanj mot Palme.
Fortsättningen i Stocklassas bok påminner om en agentroman. Han närmar sig Thedelin, som alltså egentligen heter något annat, genom att samarbeta med en tjeckisk kvinna som hör till Thedelins Facebookvänner. Diskussionerna mellan kvinnan och Thedelin spelas in, i hopp om att Thedelin ska försäga sig. Men Thedelin anar småningom oråd och går under jorden.
Enligt Stocklassa avskydde Thedelin Palme och befann sig bevisligen nära mordplatsen den 28 februari 1986. ”Han höll på att sälja ut vårt land till ryssarna”, säger Thedelin enligt boken, och höjer en skål för att ”förrädaren Olof Palme” är död.
Thedelin skulle alltså potentiellt ha varit en del av en svensk högerextrem cell i en stormaktspolitisk operation mot Olof Palme organiserad från Johannesburg i Sydafrika. Personer i Sverige skulle enligt teorin ha bistått en sydafrikansk agentcell i Stockholm, bland annat med information om Palmes rörelsemönster.
Stocklassa går ändå inte så långt som att säga att boken ger en lösning på Palmemordet. Däremot är han övertygad om att fallet kommer att lösas. Han betonar också att Christer Pettersson, som länge betraktats som den mest sannolika gärningsmannen trots att han frikänts, är oskyldig.
– När du läser det här har polisen fått tillgång till mitt material och en möjlighet att hitta avgörande bevis som kan leda till att en person lagförs. Minst en person, skriver Stocklassa.
Stocklassa antyder också att Palmepistolen kan hittas i ett bankfack som den utpekade mannen länge haft.
Polisen tonar ned
Polisen är däremot inte lika optimistisk, enligt uttalanden i svenska medier. Hans Melander, spaningsledare i Palmegruppen, säger till Expressen att man kollat bankfacket och inte gjort något genombrott.
– Jag kan säga att vi har hållit förhör med en viss person och vi har kontrollerat ett bankfack och vi har inte funnit något anmärkningsvärt, säger Melander.
Polisförhör med den utpekade mannen hölls enligt svenska medier redan på 1980-talet. Han saknade alibi, men kunde inte knytas till mordplatsen.
Förundersökningsledaren, chefsåklagare Krister Petersson, säger till Expressen att det hållits ett ”ingående förhör” med den utpekade mannen.
– Vi har hört honom och inte funnit något anmärkningsvärt som ger oss anledning att gå vidare. Vi får se vid genomgång av boken om det finns detaljer som är värda att titta vidare på, säger Petersson.
Enligt Jan Stocklassa är det inte särskilt överraskande att mordvapnet inte hittades i bankfacket.
– Man ska komma ihåg att jag lämnade uppgiften om bankfacket för sex år sedan och för två år sedan fick mannen reda på att jag visste det. Han hade gott om tid att flytta på revolvern, säger Stocklassa enligt Expressen.
Polisen arbetar för närvarande inte aktivt med Sydafrikaspåret. Skribenten och den tidigare misstänkta Palmemördaren Christer Pettersson är inte släkt.