Krönika: ”Jag har tvingat mig själv att tala svenska i alla situationer”
Bilvrak i skogen, flaskor på havsbottnen och plastskräp i fågelbon – människan lämnar sina spår överallt i naturen. Det är temat för fotoutställningen Spår som precis öppnat i Haltia naturcentrum i Esbo.
– Kan vi göra en utställning som visar också den här sidan av naturen, vågar vi föra fram det negativa utan att det blir för mycket av det? Det är svårt, men jag tycker vi lyckas, säger Heidi Holmlund, ordförande i naturfotografföreningen Biofoto Finland.
Naturfotografi förknippas starkt med skönhet, men människans inverkan är så stor att orörd natur är mer illusion än verklighet. Naturfotot har kritiserats för att försköna verkligheten i stället för att dokumentera dess krassa sida. Utställningen Spår i Haltia naturcentrum i Noux är ett svar på kritiken och ett inlägg i en pågående miljöetisk debatt.
Fotograferna från Svenskfinland, Sverige och Norge tar fasta på klimatförändring, nedskräpning och främmande arter påverkar naturens mångfald både i Norden och runtom i världen.
Som komplement till fotografierna och en informativ stillbildsvideo kommer en pedagogisk textdel. Forskaren Panu Pihkala förklarar hur förstörelsen kan skapa miljöångest, men också hur man kan hantera ångesten genom att ingripa i stället för att passiveras. En tanke med utställningen är att man ska kunna njuta av naturfoto, men också bli medveten och berörd, och förstå hur man kan engagera sig på ett meningsfullt sätt.
Naturen är mest hotad i tropikerna där Lotta Rehnman uppmärksammat bergsgorillornas prekära läge. Hon är orolig för att det går dåligt för gorillorna och många andra ikoniska arter.
– Läget är riktigt allvarligt. Människan tar över så mycket av djurens livsmiljöer att vi redan har förlorat över hälften av ryggradsdjuren. Ändå är vi beroende av ekosystemen. Vi kommer att vara i knipa i framtiden, säger hon med hänvisning till en färsk WWF-rapport.
Att fotografera natur i Afrika ger ett stort klimatavtryck. Lotta Rehnman besväras av att hon bidrar till klimatförändringen, men när hon fotograferar gorillor, vilket inte är gratis, går en del av hennes pengar till gorillaskydd. Ekoturismen skapar också förutsättningar för lokalinvånarna att försörja sig på naturen och incitament att bevara den.
– Det är en knepig balansgång, men det är bra om mina foton kan öka förståelsen för naturen, säger hon.
En annan naturskyddskontrovers handlar om främmande, invasiva arter. De är introducerade av människan i miljöer där de inte hör hemma, och de kan slå ut arter som hör till den ursprungliga floran eller faunan. Men de kan också fylla ekologiska nischer, och de positiva bieffekterna, plus de här arternas egenvärde, är ett nästan tabubelagt tema i naturskyddet.
Annika Lindblom har dokumenterat vitsvanshjort och mårdhund i Finland. Hon har en tudelad relation till båda arterna.
– De är härliga djur men väldigt hatade, för de anses göra så mycket illa. Det är sant att de inte hör hemma här, men det är ju inte deras fel, säger hon.