Historiska oförrätter måste uppdagas och staten ta sitt ansvar
SAMHäLLE HBL (21.10 och 28.10) tar upp en viktig fråga, det vill säga de oförrätter som de teckenspråkiga i Finland utsatts för under historiens gång. År 2016 framförde Finland en formell ursäkt till de personer som utsattes för misshandel medan de var placerade i fosterhem. Däremot har myndigheterna i ringa mån befattat sig med de historiska oförrätter som drabbat minoriteter och ursprungsbefolkningen samerna.
På internationell nivå har det under de senaste årtiondena diskuterats mycket om gottgörelse av historiska oförrätter. Till exempel de sydafrikanska och peruanska sanningsoch försoningskommissionerna är välkända. Norge har varit det mest aktiva av de nordiska länderna och har bland annat bett om ursäkt av romerna och samerna samt betalat ersättningar till offren för tvångssterilisering. I år satte Norge i gång en sannings- och försoningsprocess med kvänerna och samerna. Sverige har tidigare betalat ersättningar till otaliga personer som tvångssteriliserats på så kallade rashygieniska grunder och har i år också börjat betala ersättningar till tvångssteriliserade transpersoner.
En genomgång av historien har väckt svåra frågor. Kan staten kompensera oförrätterna med en symbolisk ursäkt eller är en ekonomisk ersättning till nytta för offren eller för deras avkomma? Detta bör avgöras av de personer som frågan gäller.
Förbundet för mänskliga rättigheter ordnade i maj tillsammans med Finlands dövas förbund och Förbundet för intellektuell funktionsnedsättning (Kehitysvammaliitto) ett seminarium om historiska oförrätter som drabbat teckenspråkiga, romer och personer med intellektuell funktionsnedsättning samt ursprungsfolket samerna. Oförrätterna har varit förvånansvärt likartade, det vill säga förbud att använda det egna modersmålet, tvångssterilisering av speciellt kvinnor, misshandel i till exempel skolor och diskriminerande lagar. Seminariedeltagarnas berättelser gick i samma spår som Maija Koivistos (HBL 21.10): obehandlade traumatiska upplevelser och skammen överförs som en tung belastning från en generation till en annan.
Samerna har satt i gång en process med finska staten för att få till stånd en sanningskommission.
Samerna har satt i gång en process med finska staten för att få till stånd en sanningskommission.
Nu funderar de teckenspråkigas samfund å sin del på inom ramen för vilken process det vill att historiska oförrätter behandlas. Även många andra grupper funderar på historiska oförrätter de har upplevt och den direkta kontinuiteten mellan historiska oförrätter och dagens strukturella diskriminering.
Riksdagsledamot Timo Harakka har inbjudit teck- enspråkiga till en diskussion kring temat och detta kan betraktas som en välkommen inledning. Förutom diskussioner i riksdagen borde myndigheterna nu konkret ta ansvar. Vilka grupper berörs av historiska oförrätter? Vilka mekanismer behövs för att undersöka, identifiera och erkänna oförrätterna?
Staten bör garantera tillräckliga resurser för forskning och till exempel psykosocialt stöd för att processerna utförs grundligt och sensitivt. Vilka de mekanismer och vägar är som de olika grupperna behöver bör avgöras av dem själva. Statens roll är den lyhörda lyssnarens. Oförrätterna måste äntligen uppdagas.