FFC:s förslag möter motstånd
Flera student- och elevorganisationer reagerar kraftigt på Finlands Fackförbunds Central FFC:s förslag att göra det lättare att sparka unga arbetstagare.
Flera student- och elevorganisationer reagerar kraftigt på Finlands Fackförbunds Central FFC:s förslag om att införa en turordning som skulle favorisera äldre arbetstagare.
– Jag är jättebesviken, säger Bicca Olin, förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.
Hon syftar på att FFC nu vill införa en turordning som favoriserar äldre personer vid uppsägningar. I klarspråk betyder det att personer som jobbat längst tid på ett ställe också får stanna kvar om det blir samarbetsförhandlingar. De som jobbat kortast tid blir däremot de som får sparken. Oftast är det de här personerna som också är yngst.
Olin reagerar kritiskt på att FFC, som hon upplever det, ställer två utsatta grupper mot varandra.
– Nu är det frågan om något som indirekt påverkar främst unga. Jag tycker det är ganska fult av dem att gå ut med ett sådant här budskap.
Hon menar att unga på arbetsmarknaden är utsatta på ett helt annat sätt än de som jobbat över halva sitt liv.
– Det är stor skillnad mellan att bli arbetslös fem eller tio år före pensionen jämfört med att över huvud taget inte komma in i arbetslivet på ett bra sätt. För unga handlar det om det sociala och att bygga upp en karriär när det inte finns någon botten, som besparingar, att stå på.
Men, poängterar Olin, finns det också många äldre som har varit långtidsarbetslösa, exempelvis på grund av sjukdom, och som också skulle påverkas negativt av förslaget.
– Det här är överlag ett förslag som går ut över dem med sämst förutsättningar.
”Diskriminerar unga”
Också på Helsingfors universitets studentkår (HUS) kommenterar man fackets utspel.
– Det låter ganska chockerande och vrickat. Ett system som tydligt diskriminerar unga arbetstagare tycker jag inte låter rättvist. Om vi bara fortsätter på samma sätt kommer de efter oss att ha det jättesvårt. Unga har sällan egendom, de har studielån, uppehället är inte på den starkaste nivån, säger Sebastian Österman, som bland annat ansvarar för utbildningspolitik i HUS styrelse.
I FFC:s förslag om uppsägningar ingår att förbättra det nuvarande omställningsskyddet. Facket vill alltså att de som fått sparken får ännu mer hjälp med att utbilda sig på nytt och med att hitta jobb.
– Det låter bra. Men vem är det som har största ansvaret? Och vem ska betala för den?
Österman nämner Undervisningsministeriet som har varslat om att en miljon finländare kommer att behöva utbilda sig på nytt om tio år. Han tycker att frågan om vidareutbildning är ännu bredare än vad facket inser.
– Det här berör inte bara enskilda människor utan det borde lösas på nationell nivå. På grund av artificiell intelligens kommer arbetstillfällen inte att existera på samma sätt
Ett system som tydligt diskriminerar unga arbetstagare tycker jag inte låter rättvist. Sebastian Österman Helsingfors universitets studentkår Det här är överlag ett förslag som går ut över dem med sämst förutsättningar.
Bicca Olin
Förbundsordförande, FSS Det finns definitivt en negativ anda till samtiden. Vi vågar inte lita på att framtiden ser bra ut.
Petra Laiti
Vice ordförande, FSF
längre. Många funderar redan nu på om de får jobb. Det talas hela tiden om jobb som försvinner.
En stor del av den här generationens studerande bär på en ångest inför framtiden.
– Jag tror att ångesten är mindre i branscher där det är säkert att man får jobb, som bland läkarstuderande. För många andra är det inte lika entydigt. En del är utbrända redan innan de kommer ut i arbetslivet. Det är oroväckande då man borde kunde jobba i 30-40 år i framtiden eller ännu längre om pensionssystemet ändras.
”Vi har inte förebilder”
Också på Finlands Studentkårers Förbund FSF är man bestört. Petra Laiti, som är vice ordförande på FSF, säger att man på förbundet tänker mycket på en rättvis generationspolitik.
– Unga syns inte i politiken, som i stora samhällsdebattsfrågor som socialoch hälsovårdsreformen.
Hon kan skriva under att det råder en allmän känsla av ångest. Men den gäller kanske inte specifikt arbetsmarknaden i sig.
– Vi har inte förebilder, vi känner att investeringar och prioriteringar under de senaste två tre regeringarna inte direkt har tagit unga i beaktande. Det finns definitivt en negativ anda till samtiden. Vi vågar inte lita på att framtiden ser bra ut.
Hon räknar upp saker som försvårar situationen för studerande: kortare studietider, ett studiestöd som inte är på samma nivå som det varit.
– Det gör att fler studerande jobbar samtidigt som de studerar. Då är frågan om man kan diskutera dem som två segregerade grupper. Vi ligger under i den här diskussionen på samhällelig nivå.
Laiti syftar på att unga i debatten oftast ses som blivande arbetstagare först efter att de blivit klara med studierna.
På Finlands studerandekårers förbund Samok tog ordförande Marko Grönlund till så kraftiga ord att han anklagade fackets förslag för att hetsa till ett generationskrig.
– Under den här regeringsperioden har man proportionellt gjort fler nedskärningar som drabbat unga och studerande än någon annan grupp. I stället för att kontinuerligt göra livet eländigt för unga borde man nu gå in för långvariga satsningar på framtiden och föra en hållbar och rättvis generationspolitik, skriver han på Samoks hemsida.
Flera politiska partiers ungdomsförbund har även de gått hårt ut i debatten. Bland annat skriver Centerungas ordförande Suvi Mäkeläinen på Twitter:
– FFC vill ytterligare försvaga ungas position på arbetsmarknaden. Är åldersdiskriminering helt okej för Finlands största fackförbund?
Sameli Sivonen, ordförande för De gröna unga skriver:
– Vad händer, FFC? Räcker det inte att man skurit ned längs med ungas hela liv och den första arbetsplatsen är hur som helst svårare att få nu än någonsin? Nu föreslår ni att unga borde bli sparkade lättare än andra.