Så här styrs USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra.
Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta ”checks and balances” (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset.
Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.
HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kelly Smith jublade när valresultatet tillkännagavs på Demokraternas■ valvaka i Las Vegas.