Så här styrs USA

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - TT

Sty­ret av USA byg­ger på makt­del­ning mel­lan den verk­stäl­lan­de mak­ten (pre­si­den­ten), den lag­stif­tan­de (kon­gres­sen) och den dö­man­de (Högs­ta dom­sto­len). Tan­ken är att de tre ska kon­trol­le­ra varand­ra.

Sy­ste­met, som finns be­skri­vet i USA:s grund­lag som träd­de i kraft 1789, har viss in­byggd trög­het – var­je ak­tör har vis­sa möj­lig­he­ter att grans­ka och be­grän­sa de and­ra. I USA kal­las det­ta ”checks and ba­lan­ces” (un­ge­fär kon­troll och ba­lans).

Pre­si­den­ten är bå­de stats- och re­ge­rings­chef och bildar in­te re­ge­ring be­ro­en­de på man­dat­för­del­ning­en i kon­gres­sen. Pre­si­den­ten ut­ser bland an­nat Högs­ta dom­sto­lens do­ma­re och är över­be­fäl­ha­va­re för mi­li­tä­ren.

Kon­gres­sen stif­tar fe­de­ra­la la­gar, be­slu­tar om skat­ter och an­slag samt god­kän­ner mi­nist­rar och and­ra höga tjäns­te­män. Den har sitt sä­te i Ca­pi­to­li­um i Washing­ton DC och be­står av två kam­rar: se­na­ten och re­pre­sen­tant­hu­set.

Al­la de 435 le­da­mö­ter­na i re­pre­sen­tant­hu­set mås­te väl­jas om vartan­nat år. De 100 se­na­to­rer­na, två från var­je del­stat, väljs på sex år (vartan­nat år lö­per om­kring en tred­je­del av de­ras man­dat­pe­ri­o­der ut).

Fe­de­ra­la tjäns­te­män, in­klu­si­ve pre­si­den­ten, och do­ma­re kan av­sät­tas av kon­gres­sen ge­nom riks­rätt.

HD kan un­der­kän­na la­gar som stif­tas av kon­gres­sen.

FO­TO: LEHTIKUVA/AFP/ETHAN MILLER

Kel­ly Smith jubla­de när val­re­sul­ta­tet till­kän­na­gavs på De­mo­kra­ter­nas■ val­va­ka i Las Ve­gas.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.