Nordisk socialpolitik har trovärdighetsproblem

SOCIALPOLITIK Den isländska socialdemokraten och tidigare socialministern Árni Páll Árnason presenterade nyligen sin utredning ”Viden som virker i praksis” publicerad av Nordiska ministerrådet. Det är en saklig och jordnära strategisk genomlysning av det nordiska samarbetet på det sociala området.

Árnason ställer frågan ”hvordan det nordiske samarbejde på socialområdet kan styrkes – både for at vaerne om den nordiske velfaerdsmodel og forny den og på den måde bidrage til at sikre den sociale tryghed for borgerne i Norden og forankre Nordens førerposition på området”. Han vill stärka det systematiska samarbetet om det som fungerar på det sociala fältet (evidensbasering); se ett nordiskt samarbete som är efterfrågedrivet i högre utsträckning än i dag. Nationella aktörer bör systematiskt formulera sina behov av nordiskt samarbete i olika socialpolitiska frågor och se en revision av befintliga organisatoriska strukturer för nordiskt samarbete på det sociala fältet.

Árnason föreslår områden där samarbetet bör utvecklas: social innovation, sociala investeringar och förebyggande arbete, brukarinflytande och frivilligsektorn.

Rapportens frågeställning är relevant, de utpekade områdena framstår som rimliga och Árnasons engagemang för socialpolitisk praktik går inte att ta miste på. Rapporten innehåller konkreta förslag, såsom att inrätta en gemensam plattform för att testa och effektforskning på interventioner riktade till särskilda målgrupper, tillskjuta öronmärkta pengar för frivilligorganisationer för utbyte av erfarenheter och inrätta ett årligt pris för social innovation.

Däremot saknas en tydlig riktning, en åsiktsförklaring och en värdegrund. Enligt Árnason har de nordiska länderna många ”gemensamma värderingar” i socialpolitiken och bör använda de ”värderingar, erfarenheter och traditioner” som är uppbyggda i våra system. Men i rapporten står inte vilka dessa värderingar är. Talande nog besvarar han frågan om det finns någon nordisk välfärdsmodell med en metafor. Jo, det finns en nordisk modell. De nordiska länderna är som fem systrar som gift sig med varsin man av olika nationaliteter. Hushållen skiljer sig från varandra, men det finns många likheter. Men inte heller nu framgår vilka drag vi har gemensamt eller vilka värderingar vi delar, bara att vi har mycket gemensamt.

För forskare i socialt arbete och socialpolitik är det en grundregel att det inte existerar någon värdeneutral ingång till studiet av socialpolitik. Detta förpliktigar oss att vara tydliga med våra motiv i vår forskning. Att som Árnason ta nordiska gemensamma värderingar för givna utan att nämna vilka de är ser vi som aningslöst. Varken i Norden eller någon annanstans i världen är socialpolitik altruism. För att referera till en av de mest tongivande tänkarna inom socialpolitiken som disciplin, Richard Titmuss, fanns socialpolitik såväl i Nazityskland som i apartheidregimens Sydafrika. Utan värdegrund och mål tydligt deklarerade finns risken att socialpolitik blir annat än ”insatser för att förse befolkningen med välfärd”. Det har vi sett tydliga exempel på också på närmare håll.

Som forskare i socialpolitik och socialt arbete applåderar vi på det hela taget Nordiska ministerrådets initiativ med en utredning av det socialpolitiska nordiska samarbetet och Árnasons konkreta förslag på vilka delar av socialpolitiken som ska prioriteras, men vi vill be om en sak – och det är en märklig uppmaning för att komma från akademin och riktas till politiken: Tydliggör vad de föreslagna insatserna skall bidra med!

Är det minskade ekonomiska klyftor, är det mer lika villkor för kvinnor och män, är det ökad social sammanhållning och ekologiskt hållbara system? Vi hoppas att svaret är ja, men utan att värderingar bakom och målen för de socialpolitiska förslagen är tydliga kan vi inte med säkerhet veta vilka målsättningarna med dem är.

MATILDA WREDE-JäNTTI socialpolitisk forskare, lektor, Helsingfors universitet

TORBJöRN HJORT socialpolitisk forskare, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet

TAPIO SALONEN

professor i socialt arbete, vicerektor, Malmö universitet

LIV JOHANNE SOLHEIM

socialpolitisk forskare, professor, Fakultet for helse- og sosialvitenskap, Høgskolen i Innlandet

KATARINA HOLLERTZ socialpolitisk forskare, lektor,

SARA HULTQVIST socialpolitisk forskare, lektor,

JöRGEN LUNDäLV socialpolitisk forskare, docent, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet