Du bestämmer inte själv vad du gör
Efter att ha observerat matgäster på en österbottnisk restaurang kom forskaren Mats Ekman fram till att vårt beteende påverkas av vårt lunchsällskap. Det sociala trycket att vara nyttig och hälsosam får oss att välja en sallad även om vi hellre kanske sku
Våra beslut är inte nödvändigtvis våra egna, utan i stället fattar människor beslut utifrån andras förväntningar och värderingar. Det har forskaren Mats Ekman kommit fram till i sin doktorsavhandling.
På lunchrestaurangens meny finns två alternativ: hamburgare och en sallad. Vilkendera väljer du? Väljer du samma portion också då ditt lunchsällskap består av personer som är märkbart smalare än du?
Doktorand Mats Ekman har forskat i social economics, en gren av ekonomi som fokuserar på förhållandet mellan människans sociala beteende och ekonomi. Ekman är särskilt intresserad av hur sociala incitament, trycket att bete sig på ett visst sätt, påverkar människor och samhällsekonomin.
– I viss utsträckning fattar folk beslut utifrån andra människors förväntningar och värderingar, eller så tar de i beaktande en egenskap hos andra individer i stället för att fatta ett beslut för sin egen skull, säger Ekman.
I sin avhandling har Ekman studerat faktorer som påverkar vårt beteende i olika situationer och påvisat att det verkligen finns ett samband mellan olika intryck och människors beteende. Han förklarar att alla slags beteenden har någon sorts samhällsekonomisk vinkling och att forskningsområdet vuxit betydligt under de senaste åren.
Ekman har studerat fyra olika situationer där sociala incitament el- ler socialt tryck kan tänkas påverka människors beteende: att ansöka om socialbidrag, delta i en folkomröstning, äta i sällskap och inkomstskillnader i äktenskap. I de tre första gjorde Ekman fältstudier medan den sistnämnda endast är en teoriartikel som hänvisar till vissa bredare mönster.
Stigma kring socialbidrag
I många länder och kulturer är den rådande normen att människor ska ta hand om och försörja sig själv. Ekman räknade med att om andra människor kan se att en person har i avsikt att lyfta socialbidrag känns det som ett sämre alternativ.
– Personer som kanske inte har så hög sannolikhet att få socialbidrag kommer då att tänka om innan de lämnar in sin ansökan. Jag tittade därför på byggnadskarakteristika som gör det synligare att man stiger in i en byggnad där ett socialskyddskontor ligger, säger Ekman
Det kan till exempel handla om ett längre avstånd mellan gatan och ingången eller glasväggar. Med hjälp av Google Street View samlade han in information om hur fasaderna på olika socialkontor ser ut i USA och matchade observationerna med uppgifter från kontoren.
– Jag tittade på socialbidragskontorens egen data om beviljade stöd och sådant.
Resultaten visade att det finns ett samband mellan fasadernas särdrag och antalet ansökningar om olika socialbidrag.
Kroppsformen kan påverka
Ekman studerade också människors beteende i folkomröstningar. Exempelvis i Schweiz är folkomröstningar vanliga och då kan det hända att väljarna röstar om flera olika frågor samtidigt. Det logiska resonemanget är att valdeltagandet ökar då antalet frågor att rösta om blir flera. Ekmans forskning visar dock att det kan ha en motsatt effekt.
Han ville också utreda hur vårt beteende i en restaurang påverkas av vårt sällskap.
– Essentiellt funderade jag på om folk tar intryck av sitt matsällskap då de beställer sin portion. Om man är lite rundlagd vill man kanske bli sedd ätande lite hälsosammare, speciellt om sällskapet är på den tunnare sidan, säger han.
Mats Ekman bestämde sig för att samla in observationer om hur restaurangbesökare ser ut och titta på deras beställningar. Ekman samlade in observationer på en österbottnisk restaurang med hjälp av en student som sommarjobbade vid restaurangen.
– Det här är preliminära resultat men det finns effekter i den här riktningen.
För att vara ännu säkrare på resultaten planerar Ekman att samla in mera data i frågan.
I den fjärde artikeln undersöker Mats Ekman orsakerna till att äkta män eftersträvar högre inkomster än sina fruar. Enligt teorin finns det alltid en inneboende faderskapsosäkerhet hos män. På liknande sätt som effektivitetslöner fungerar på arbetsmarknaden kan männen genom att tjäna mera pengar än sina fruar hindra dem från att vara otrogna.
– Som man kan man endast förmoda att barnet är ens eget. Om man är osäker huruvida barnet delar ens genetiska uppsättning vill man gärna ha en mekanism för att säkerställa att det blir så.
Medan den fjärde artikeln endast bygger på teori blev Ekman förvånad över resultaten som han fick från sina övriga undersökningar. Särskilt effekten av kontorens utseende på mängden ansökningar om socialbidrag var överraskande.
– Jag betraktade mina tankar som lite långsökta men så såg jag det i datan. Det kan ju hända att mina resultat inte håller i vidare forskning – det får man se. Åtminstone än så länge finns det skäl att tro att de stämmer, säger Ekman.
Till skillnad från Ekmans metoder genomförs motsvarande empiriska studier om socialt tryck oftast i laboratorier.
– Även om man är väldigt duktig på att göra experiment i labb är det inte säkert att man lyckas avspegla verkligheten.
Ekman disputerade vid Hanken den 19 oktober.
❞ Om man är lite rundlagd vill man kanske bli sedd ätande lite hälsosammare, speciellt om sällskapet är på den tunnare sidan. Mats Ekman Doktorand
LAURA KLINGBERG