Lasse Aapio vägrar bli syndabock i polisrättegången
Landets högsta polischefer har låtit skulden för problem inom Helsingfors narkotikapolis rinna neråt. Lasse Aapio är den första av de åtalade i tjänstebrottshärvan som skickar ansvaret tillbaka uppåt.
Hittills har de åtalade i tjänstebrottsrättegången mot polisledningen lyckats flytta ner ansvaret i den centrala frågan, oegentligheterna i Helsingfors narkotikapolis användning av informatörer.
Ex-polisöverdirektör Mikko Paatero, ex-chefen för Polisstyrelsens brottsbekämpningsenhet och nuvarande chefen för Centralkriminalpolisen Robin Lardot samt Helsingfors ex-polischef Jukka Riikonen har alla ansett att ansvaret för övervakningen av användningen av informatörer ligger lägre ner i hierarkin.
I går vände riktningen. Lasse Aapio, som vid tidpunkten för de misstänkta tjänstebrotten var Helsingfors biträdande polischef, skickade ansvaret tillbaka upp ett steg.
– Helsingfors polisinrättning är en toppstyrd organisation där all makt ligger hos polischefen. Polischefen är den enda som har makt, alla andra ligger långt under honom, säger Aapio som i dag är Helsingfors polischef.
Han påpekar att han som biträdande polischef hade disciplinärt ansvar för 1 600 personer, alla utom befälet. Narkotikapolisens chef Jari Aarnio var en del av befälet och därmed låg det disciplinära ansvaret för hans del hos polischefen Riikonen.
En potentiell vändpunkt
Hittills har förhören med de åtalade gått rätt lugnt till. Paatero uppträdde närmast letargiskt medan Lardot försvarade sig bestämt. Riikonen blev upprörd och när det var Aapios tur att prata var stämningen i rättssalen som förändrad. Så fort förhöret med Aapio inleddes var det uppenbart att rättegången hade nått en vändpunkt.
Åklagaren anser att Aapio visste om problemen i användningen och registreringen av informatörer i Helsingfors narkotikapolis då Jari Aarnio var chef.
– Jag har tänkt mycket på den här registerfrågan. Jag fick ibland svarta kuvert som innehöll registerförfrågningar om olika personer, men då jag frågade om saken sade man till mig att det inte finns något register, säger Aapio.
Han anser att Polisstyrelsens direktiv om registreringen av informatörer var oklara, precis som resten av de åtalade.
Som en del av den operativa personalen hade han heller inte rätt att delta i övervakningen av användningen av informatörer. Ansvaret för att ordna övervakningen låg hos polischefen medan själva övervakningen skulle skötas av polisens laglighetsövervakning, anser Aapio.
Svartlistad av chefen
Åklagaren förhörde Aapio om ett flertal ärenden som relaterar till Aarnios tid hos narkotikapolisen. När det så kallade Trevoc-ärendet kom upp avslöjade Aapio något om stämningen mellan honom själv och polischefen.
– I januari 2013 ville Aarnio ha mera utrustning. Jag bad en person ringa upp Trevoc och ta reda på vad det handlade om. Då fick jag ett mejl av Aarnio där han sade att jag inte skulle blanda mig och att han var den enda som fick ha kontakt med bolaget, säger Aapio.
Trevoc är ett bolag som tillverkar övervakningsutrustning för polisen. I Trevoc-ärendet dömdes Aarnio till tre års fängelse för bland annat tagande av muta.
– Utrustningen skaffades aldrig, men strax efter det försämrades min relation med polischefen. Under de följande två åren växlade han inte ett ord med mig, säger Aapio.
Aapio blev tjänstledig och nästa sommar bytte han jobb. Aapio jobbade som Västra Nylands polisinrättnings chef tills Riikonen gick i pension 2014 och Aapio efterträdde honom.
❞ Strax efter det försämrades min relation med polischefen. Under de följande två åren växlade han inte ett ord med mig.
Lasse Aapio
Helsingfors polischef