Slutspurten inleds i församlingsvalet
Om en dryg vecka ordnas församlingsvalet och i dag är den sista dagen att förhandsrösta. Även om en betydande andel av finländarna fortfarande hör till den evangelisklutherska kyrkan är det få som är insatta i församlingsvalet, kyrkofullmäktige och försam
Vart fjärde år ordnas ett församlingsval där cirka 8 300 förtroendevalda i 383 församlingar utses för en fyraårig mandatperiod. Alla evangelisklutherska kyrkans medlemmar, som senast på valdagen fyller 16, är röstberättigade i församlingsvalet. Den lägre åldersgränsen motiveras med att man vill ge aktiva unga församlingsmedlemmar en möjlighet att delta i beslutsfattandet.
I Helsingfors finns tre svenskspråkiga församlingar: Johannes, Matteus och Petrus. Fördelningen beror på vilken stadsdel man är bosatt i.
Vad är skillnaden mellan församlingsrådet och kyrkofullmäktige? Församlingsvalet består egentligen av två val: församlingsråden och kyrkofullmäktige.
Församlingsrådet sköter om församlingens interna verksamhet med betoning på ekonomi, ledning och andliga frågor. Bland annat barnverksamheten, ungdomsarbetet, arbetet bland äldre och diakonin hör till församlingsrådets behörighetsområde.
Kyrkofullmäktige i sin tur består av ledamöter från alla stadens församlingar. Dessutom bildar alla församlingar en samfällighet. Fullmäktige fattar beslut om samfällighetens budget, storleken på kyrkoskatten, byggprojekt och de största bidragen. Kyrkofullmäktige fördelar också resurserna för församlingsarbetet mellan medlemsförsamlingarna. Eftersom fullmäktige fattar en hel del operativa beslut är det viktigt att de svenskspråkiga församlingarna är representerade i fullmäktige.
Varför ordnas det endast ett val i en del församlingar? Om församlingen är ekonomiskt självständig, alltså inte ingår i en samfällighet, ordnas ett enda val där man väljer medlemmar i kyrkofullmäktige. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet hålls två val. I valen utses medlemmar till församlingsrådet och till gemensamma kyrkofullmäktige. De båda valen har egna kandidatlistor och samma person kan välja att ställa upp i båda valen eller enbart i det ena.
Om det inte finns tillräckligt många kandidater för att ordna ett val väljs alla kandidater in i församlingsrådet eller kyrkofullmäktige. Sämjoval betyder alltså att man inte ordnar röstning i församlingen utan alla nominerade kandidater blir ordinarie medlemmar eller suppleanter utan röstning.
I Matteus och Petrus församlingar i Helsingfors ordnas sämjoval i valet av medlemmar i kyrkofullmäktige. I församlingarna ordnas alltså endast ett val, valet av församlingsrådet.
Hur skiljer sig valmansföreningarna från varandra? I församlingsvalet är de lokala kandidatlistorna ofta politiskt obundna men en del partier, rörelser och organisationer har egna valprogram. I församlingsvalet 2014 valdes 30 procent av de förtroendevalda från politiska partiers listor. Det är vanligare i finskspråkiga församlingar att kandidaterna har politiska förtecken.
I Johannes församling finns endast en valmansförening, i Matteus församling två och i Petrus församling tre.
Utifrån valmansföreningarnas beskrivningar och kandidaternas svar i valkompassen framgår vissa schatteringar. Vissa föreningar har exempelvis en konservativare syn på kyrkans roll och förhållande till samkönade äktenskap och kvinnliga präster.
Skillnaderna kan också bero på kandidaternas åsikter i församlingens interna frågor som inte alls ligger på en konservativ eller liberal skala. Om församlingen exempelvis har ett aktivt ungdomsarbete vill de unga församlingsmedlemmarna kanske ha en egen valmansförening för att prioritera den verksamheten.
På församlingsvalets webbsida finns en valkompass för den som är osäker på vem man ska rösta på.
Församlingsvalet ordnas den 18 november. Förhandsröstningen avslutas i dag.