Nytt ljus över Sveaborg
Fyren ute på Sveaborg får en ny lampa. Under renoveringen kommer sjöfarare och stadsbor att mötas av ett annorlunda tillfälligt ljus.
Överinspektör Arto Säilynoja och hans mannar på Trafikverket inledde på onsdagen jobbet med att reparera fyrljuset uppe i kyrkan på Sveaborg.
– Det är inte helt enkelt, platsen är väldigt trång och för att komma dit måste man klättra upp för branta trånga trätrappor till kupolen. Längs de trapporna ska vi släpa alla reservdelar och allt som ska bytas ut, säger han.
Den senaste renoveringen gjordes 1994, och nu är det dags att byta ut bland annat motorn som roterar linsen. Också ljusanordningens elektronik förnyas.
– Vi byter ut den nuvarande glödlampan till halogenlampa, men den gamla linsen ska fortsättningsvis användas.
Medan reparationsarbetena pågår kommer Trafikverket att installera ett tillfälligt ersättande ljus i fyren. Enligt Säilynoja kommer ljuset därför att se lite annorlunda ut några veckor framöver.
– För alla som är vana att se ett klart blinkande sken som strålar, så är det tillfälliga ljuset svagare. Men ljuskaraktären ändras inte.
Hittills har det inte funnit någon reservgenerator i fyren ifall strömmen går, men även detta ska ändras. Med batterireserver ska fyren hållas lysande i flera dagar om något händer.
Fyren ska också få fjärrövervakning, trots att det enligt Säilynoja fungerat bra hittills också.
– Hela Ulrikasborg är på fötter om fyren slocknar eller hakar upp sig. Vi blir alltid nerringda av privatpersoner då något händer med fyrljuset, så jag skulle kalla det en ganska effektiv kontrollmekanism, säger han.
H som i Helsinki
Ljuset i fyren blinkar fyra gånger med 0,25 sekunders mellanrum.
Sedan följer en länge paus, och var 15:e sekund börjar proceduren igen. Ljuskaraktären har varit densamma sedan 20-talet.
Det spekuleras om att de fyra blinkningarna valts för att motsvara bokstaven H i morsealfabetet, H som i Helsinki. Katja Hagfors på Finlands fyrsällskap ser det inte som otänkbart.
– Fyren var ursprungligen också en radiofyr på sträckan Helsingfors-Stockholm och ledde flygtrafiken rätt mellan huvudstäderna. Sveaborg sände då ut fyra korta signaler för H som i Helsinki. Den tidiga flygtrafiken styrdes till Sandhamn och Skatudden där det fanns vattenpontoner att landa på, berättar Hagfors.
Mellan Helsingfors och Stockholm byggdes fyra flygfyrar, i Mariehamn, Kumlinge, Iniö och Åbo.
– Radiofyrarna stängdes före kriget, Kumlinge är det enda där maskinrummet fortfarande står kvar. Den gav signal enligt bokstaven K så alla visste att det var Kumlinge, berättar hon.
Även Gråhara och Helsingfors kassun fungerade länge som radiofyrar med koderna HA och HI för sjöfarten.
– Men de slutade på 1990-talet då gps-systemet uppkom. Flygen har länge haft egna navigeringssystem, säger Katja Hagfors.