Finlands politiker frotterar sig med destruktivt sällskap
MILITäRöVNINGAR I Rysslands närområde har nyligen pågått två stora krigsövningar; Trident Juncture och Northern Coast.
Trident Juncture-övningen skedde huvudsakligen i nordöstra Norge, men även över skogar och sjöar i Sverige och Finland; 50 000 deltagare från över 30 länder, 10 000 fordon, 150 flygplan, 60 fartyg (i Trident-övningen 2015 i södra Europa bidrog Finland med 160 trupper. Denna gång med 2 000).
Northern Coasts 18-övningen som leddes av Finland ordnades i Östersjön och Finska viken; 4 000 deltagare från tolv länder, 45 ytfartyg, tolv flygplan.
Krigsmaskineriet spyr ut enorma mängder koldioxid i en allvarligt klimatdrabbad värld och slukar ofantliga penningsummor som tas ur medborgarnas fickor och vore bättre investerade i social trygghet och miljöskydd. Men dessa två övningar utgör bara en bråkdel av en massiv USA- och Natoledd målmedveten provokation riktad mot Ryssland. I år håller Nato 106 övningar, 20 procent mer än förra året.
År 1949 hörde tolv länder till Nato, i dag är antalet 29, plus Sverige och Finland som kan klassas som ”i praktiken medlemmar”.
I vårt närområde är militariseringen hisnande. I Norge har man bland annat byggt ut lagringsplatser för militär utrustning för 15 000 amerikanska marinsoldater. I Estland, Lettland, Litauen och Polen har det utplacerats fyra bataljoner à 1 000 soldater per land. Nato har grundat ett missilförsvarssystem i Polen och Rumänien.
I februari 2017 invigdes i Polen – sedan kalla krigets slut – den första amerikanska permanenta militärbasen i Östeuropa, ”järnbrigaden”. Den håller 3 500 soldater, cirka 2 700 fordon, bland annat 87 Abrams-stridsvagnar. Järnbrigaden spreds ut till sju länder – de baltiska länderna, Polen, Tyskland, Ungern och Rumänien. Enligt USA-kaptenen Scott Walters uppvisade förflyttningen, som skedde på mindre än 20 dagar efter brigadens ankomst till Europa, kapacitet att snabbt och fritt förflytta trupper över Europa. I Baltikum och Polen lagrar Nato militär utrustning och ammunition, militärbaser upprustas. I Tallinn finns Natos center för cyberförsvar med mera.
En karta över Natoländer och USA-baser i världen visar att Ryssland och Kina är totalt omringade. USA:s militärbudget är den överlägset största i världen. År 2016 uppgick den till 611 miljarder dollar. Rysslands militärbudget var tredje störst 2016, något över 69 miljarder dollar.
Trots detta upprätthåller och förstärker politiker och medier bilden av Ryssland som det stora krigshotet. Man provocerar och förnedrar ett land vars gränser Nato 1990 lovade att inte närma sig med en enda tum (”not one inch”). Detta avslöjar National Security Archive i ett dokument 12.12.2017 ”What Gorbachev Heard” som baserar sig på dokument vars hemligstämpling nyligen har hävts.
Allt är glömt. Nu är krigsförberedelser riktade mot Ryssland i full gång. Natos maktberusade generalsekreterare Jens Stoltenberg har därtill mage att be ”ryssarna att bete sig”, – detta i samband med Trident-övningarna!
Den nordirländska Nobelfredspristagaren Mairead Maguire konstaterade nyligen att ”alla arméer måste ha en fiende som bekräftar att de är nödvändiga och folket måste övertygas om att det finns ett behov av åtgärder för att skydda landets frihet ... Demoniseringen av Ryssland är något av det farligaste som händer i världen i dag.”
Som mödrar, mor- och farmödrar undrar vi storligen vad det är för ett destruktivt sällskap Finlands politiker frotterar sig med? Vad får dem att driva vårt land, med en sedan andra världskriget omhuldad tradition av fredsfrämjande och alliansfrihet, mot en eskalerande militarisering som allvarligt hotar världsfreden?
Vi håller i rasande takt på att nå en punkt utan återvändo. I ett krig mellan västvärlden och Ryssland – med eller utan atomvapen – finns det inga segrare, endast total utplåning, eller i bästa fall totalt kaos med långvariga katastrofala följder. För kommande generationers skull hoppas vi att riksdagsvalet i vår blir en vändpunkt!