Dyr process ta över företaget
Verksamheten inom mångbranschföretaget Algol har växlat under årens lopp. Men den grundläggande affärsidén är fortfarande densamma som vid starten för nästan 125 år sedan – att förse den finländska industrin med råvaror.
De kommande tio åren står nästan 50 000 finländska företag inför ett ägarbyte till följd av företagarens ålder. Knappt en fjärdedel planerar en generationsväxling inom familjen. Men processen är dyr och stjäl resurser av den egentliga företagsverksamheten.
– För oss tog det nio år och då hände det inte så mycket annat i bolaget, säger Peter Fredman (bilden) på Fredman Group.
Algols vd Alexander Bargum efterlyser ett skattesystem likt det svenska, där arvs och gåvoskatten har slopats men skatten i stället bärs upp om företaget säljs.
– Det här skulle rädda många familjeföretag, säger Bargum.
När industrin började ta form i Finland i slutet på 1800-talet kunde råvarutillgången vara ett problem. Det var ont om information och besvärligt att transportera och tulla in varor.
Här såg den tyskfödde affärsmannen Albert Goldbeck-Löwe potential. 1894 startade han företaget Algol som blev ett slags diversehandel för industrins behov. Till handelsvarorna hörde kemikalier, enklare tekniska produkter som järnvägsskenor och andra industriella komponenter.
– Finland låg lite avsides och det behövdes någon som öppnade kanalerna för att få hit de rätta varorna, säger Alexander Bargum, som i dag är vd och styrelseordförande för Algol. Goldbeck-Löwe var kusin till hans farfars far.
Nästa år fyller Algol 125. Under årens lopp har olika verksamheter avlöst varandra inom företaget, men den grundläggande affärsidén är till stor del fortfarande densamma, att tillgodose industrins behov.
Generationsväxling i etapper
I dag ägs Algol av Alexander Bargum och hans två bröder, som representerar fjärde generationen ägare. Efter en sju år lång process har generationsväxlingen nyligen avslutats. Att göra den etappvis har enligt Bargum sina fördelar, dels för att sprida ut kostnaden för arvsskatten, och dels för att man ska vara säker på att alla är ombord och nöjda.
Bargum säger att han för egen del inte klagar över arvsskatten, men anser på ett allmänt plan att det med tanke på familjebolagens fortlevnad i Finland vore skäl att se över systemet.
– Den svenska modellen skulle vara den bästa, där arv och gåvor inte beskattas, utan skatten bärs i stället upp vid överlåtelse. Om det här ger lika mycket skatteintäkter är svårt att säga, men många familjeföretag skulle räddas på det här sättet.
Ett vanligt argument är att en familj inte alltid är den bästa ägaren av ett företag. Bargum kan hålla med, men invänder att det i så fall inte är beskattningen som ska tvinga fram ett beslut om försäljning.
– Olika ägarformer behövs och vi borde inte ha en beskattning som drabbar en ägarform oskäligt, säger Bargum, som dock inte tror att nästa regering avskaffar arvs- och gåvoskatten.
Nuvarande regering har de facto sänkt arvs- och gåvoskatten en aning. Bargum beskriver regeringen som på det hela taget företagsoch näringslivsvänlig, men...
– En del utspel och försök kanske inte har lyckats så bra som man hade hoppats.
Här syftar han på det ursprungliga förslaget till uppsägningslag, som enligt Bargum kunde ha lett till att lättnader för små företag skulle ha betytt en skärpning för större företag. Att näringslivets olika organ inte var eniga i frågan betraktar han som olyckligt.
– Sett i ett längre perspektiv är Finland ändå ett väldigt bra land för företagande. Det beror på fundamentala saker som ren luft, ett fungerande rättssystem, god utbildning och goda språkkunskaper och ett tryggt samhälle. Sådant håller på att bli en bristvara i många delar av världen. Kan vi hålla fast vid dem, så kan det locka företagsetableringar och investeringar. Lite beklämmande är det förstås om Finlands attraktionskraft ökar för att resten av världen blir otryggare. Om omvärlden befinner sig i kaos är det förstås illa också för Finland.
Lågkonjunkturen sätter spår
På tröskeln till 125-årsjubileet säger Alexander Bargum att Algol på det hela taget mår bra, även om man fortfarande dras med sviterna av lågkonjunkturen. Företagets framgång beror i hög grad på hur den finländska industrin mår – över 60 procent av omsättningen kommer från Finland och uppemot 90 procent av försäljningen går till industrin. Precis som för landets ekonomi i övrigt har det tagit Algol fram till nu att nå samma nivåer som före finanskrisen.
– När kakan krympte blev konkurrensen hårdare om det som fanns kvar. Det har lett till en sorts utarmning av många branscher och företag, och när tillväxten kom i gång igen är man fortfarande i ett läge där konkurrensen är tuff och marginalerna små. Så även om vi har tillväxt har vi också utmaningar. Men det rullar på, utsikterna för nästa år är hyfsade, även om man nu ser tecken på att tillväxten mattas av lite.
Alexander Bargum har suttit i Algols styrelse sedan 2006, men att han skulle ta över ledningen i bolaget var ingen självklarhet. Han är jurist till utbildningen och har tidigare jobbat bland annat som advokat.
– Min plan var att följa med bolaget som styrelsemedlem, men ha min huvudsakliga karriär på annat håll. Jag ville studera någonting annat än ekonomi för att försäkra mig om att inte bara glida in i familjeföretaget halvt av misstag. 2010 när min far började närma sig en normal pensionsålder beslöt vi efter en konstruktiv dialog att fortsätta att vara en synlig och aktiv ägare, ett affärsidkande företag och inte ett investeringsbolag, och bygga vidare på traditionen.
Dagens Algol-koncern består av sex dotterbolag (se faktarutan). Största verksamheten är distributionen av industrikemikalier, som står för över hälften av omsättningen. Mätt i antal anställda är den tekniska delen större. Hit hör planering och installation av skräddarsydda lyftanordningar, automatise-
rade lager och logistiksystem, samt i växande grad också industrirobotar.
Jämfört med slutet av 1800-talet är internationell handel betydligt enklare i dag. Varor finns i mängder, informationen är lättillgänglig och det är relativt enkelt att importera. Men enligt Bargum har företaget fortfarande en viktig uppgift i att säkerställa kundens tillgång till varor och att bidra med sakkunskap.
– Det är inte så enkelt att vem som helst kan beställa från vilken tillverkare som helst. Vissa menar att Amazon och Alibaba kommer att ta över allt, eller att blockkedjan ska slå ut också dem. Ingen vet hur världen ser ut om tjugo år. Vi tror att vår roll är relevant också i framtiden, men samtidigt måste vi hela tiden se över hur vi kan skapa ännu större värde för kunden.
”Herrklubb ger inget mervärde”
I torsdags röstade Börsklubben ja till att ta emot också kvinnliga medlemmar. Bargum, som är medlem i både Börsklubben och Handelsgillet, välkomnar beslutet och säger att det absolut inte finns något mervärde för den här typen av föreningar att vara herrklubbar i dag.
– För Börsklubben handlade det om en överlevnadsfråga. Som herrklubb hade det varit svårt att attrahera rätt sorts nya medlemmar.
Vad gäller Handelsgillet säger Bargum att föreningen målat in sig i ett annat hörn.
– I och för sig skadar det ingen annan än klubben själv. Men det är synd.