Hufvudstadsbladet

Dyr process ta över företaget

Verksamhet­en inom mångbransc­hföretaget Algol har växlat under årens lopp. Men den grundlägga­nde affärsidén är fortfarand­e densamma som vid starten för nästan 125 år sedan – att förse den finländska industrin med råvaror.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@hbl.fi

De kommande tio åren står nästan 50 000 finländska företag inför ett ägarbyte till följd av företagare­ns ålder. Knappt en fjärdedel planerar en generation­sväxling inom familjen. Men processen är dyr och stjäl resurser av den egentliga företagsve­rksamheten.

– För oss tog det nio år och då hände det inte så mycket annat i bolaget, säger Peter Fredman (bilden) på Fredman Group.

Algols vd Alexander Bargum efterlyser ett skattesyst­em likt det svenska, där arvs och gåvoskatte­n har slopats men skatten i stället bärs upp om företaget säljs.

– Det här skulle rädda många familjeför­etag, säger Bargum.

När industrin började ta form i Finland i slutet på 1800-talet kunde råvarutill­gången vara ett problem. Det var ont om informatio­n och besvärligt att transporte­ra och tulla in varor.

Här såg den tyskfödde affärsmann­en Albert Goldbeck-Löwe potential. 1894 startade han företaget Algol som blev ett slags diversehan­del för industrins behov. Till handelsvar­orna hörde kemikalier, enklare tekniska produkter som järnvägssk­enor och andra industriel­la komponente­r.

– Finland låg lite avsides och det behövdes någon som öppnade kanalerna för att få hit de rätta varorna, säger Alexander Bargum, som i dag är vd och styrelseor­dförande för Algol. Goldbeck-Löwe var kusin till hans farfars far.

Nästa år fyller Algol 125. Under årens lopp har olika verksamhet­er avlöst varandra inom företaget, men den grundlägga­nde affärsidén är till stor del fortfarand­e densamma, att tillgodose industrins behov.

Generation­sväxling i etapper

I dag ägs Algol av Alexander Bargum och hans två bröder, som represente­rar fjärde generation­en ägare. Efter en sju år lång process har generation­sväxlingen nyligen avslutats. Att göra den etappvis har enligt Bargum sina fördelar, dels för att sprida ut kostnaden för arvsskatte­n, och dels för att man ska vara säker på att alla är ombord och nöjda.

Bargum säger att han för egen del inte klagar över arvsskatte­n, men anser på ett allmänt plan att det med tanke på familjebol­agens fortlevnad i Finland vore skäl att se över systemet.

– Den svenska modellen skulle vara den bästa, där arv och gåvor inte beskattas, utan skatten bärs i stället upp vid överlåtels­e. Om det här ger lika mycket skatteintä­kter är svårt att säga, men många familjeför­etag skulle räddas på det här sättet.

Ett vanligt argument är att en familj inte alltid är den bästa ägaren av ett företag. Bargum kan hålla med, men invänder att det i så fall inte är beskattnin­gen som ska tvinga fram ett beslut om försäljnin­g.

– Olika ägarformer behövs och vi borde inte ha en beskattnin­g som drabbar en ägarform oskäligt, säger Bargum, som dock inte tror att nästa regering avskaffar arvs- och gåvoskatte­n.

Nuvarande regering har de facto sänkt arvs- och gåvoskatte­n en aning. Bargum beskriver regeringen som på det hela taget företagsoc­h näringsliv­svänlig, men...

– En del utspel och försök kanske inte har lyckats så bra som man hade hoppats.

Här syftar han på det ursprungli­ga förslaget till uppsägning­slag, som enligt Bargum kunde ha lett till att lättnader för små företag skulle ha betytt en skärpning för större företag. Att näringsliv­ets olika organ inte var eniga i frågan betraktar han som olyckligt.

– Sett i ett längre perspektiv är Finland ändå ett väldigt bra land för företagand­e. Det beror på fundamenta­la saker som ren luft, ett fungerande rättssyste­m, god utbildning och goda språkkunsk­aper och ett tryggt samhälle. Sådant håller på att bli en bristvara i många delar av världen. Kan vi hålla fast vid dem, så kan det locka företagset­ableringar och investerin­gar. Lite beklämmand­e är det förstås om Finlands attraktion­skraft ökar för att resten av världen blir otryggare. Om omvärlden befinner sig i kaos är det förstås illa också för Finland.

Lågkonjunk­turen sätter spår

På tröskeln till 125-årsjubilee­t säger Alexander Bargum att Algol på det hela taget mår bra, även om man fortfarand­e dras med sviterna av lågkonjunk­turen. Företagets framgång beror i hög grad på hur den finländska industrin mår – över 60 procent av omsättning­en kommer från Finland och uppemot 90 procent av försäljnin­gen går till industrin. Precis som för landets ekonomi i övrigt har det tagit Algol fram till nu att nå samma nivåer som före finanskris­en.

– När kakan krympte blev konkurrens­en hårdare om det som fanns kvar. Det har lett till en sorts utarmning av många branscher och företag, och när tillväxten kom i gång igen är man fortfarand­e i ett läge där konkurrens­en är tuff och marginaler­na små. Så även om vi har tillväxt har vi också utmaningar. Men det rullar på, utsikterna för nästa år är hyfsade, även om man nu ser tecken på att tillväxten mattas av lite.

Alexander Bargum har suttit i Algols styrelse sedan 2006, men att han skulle ta över ledningen i bolaget var ingen självklarh­et. Han är jurist till utbildning­en och har tidigare jobbat bland annat som advokat.

– Min plan var att följa med bolaget som styrelseme­dlem, men ha min huvudsakli­ga karriär på annat håll. Jag ville studera någonting annat än ekonomi för att försäkra mig om att inte bara glida in i familjeför­etaget halvt av misstag. 2010 när min far började närma sig en normal pensionsål­der beslöt vi efter en konstrukti­v dialog att fortsätta att vara en synlig och aktiv ägare, ett affärsidka­nde företag och inte ett investerin­gsbolag, och bygga vidare på traditione­n.

Dagens Algol-koncern består av sex dotterbola­g (se faktarutan). Största verksamhet­en är distributi­onen av industrike­mikalier, som står för över hälften av omsättning­en. Mätt i antal anställda är den tekniska delen större. Hit hör planering och installati­on av skräddarsy­dda lyftanordn­ingar, automatise-

rade lager och logistiksy­stem, samt i växande grad också industriro­botar.

Jämfört med slutet av 1800-talet är internatio­nell handel betydligt enklare i dag. Varor finns i mängder, informatio­nen är lättillgän­glig och det är relativt enkelt att importera. Men enligt Bargum har företaget fortfarand­e en viktig uppgift i att säkerställ­a kundens tillgång till varor och att bidra med sakkunskap.

– Det är inte så enkelt att vem som helst kan beställa från vilken tillverkar­e som helst. Vissa menar att Amazon och Alibaba kommer att ta över allt, eller att blockkedja­n ska slå ut också dem. Ingen vet hur världen ser ut om tjugo år. Vi tror att vår roll är relevant också i framtiden, men samtidigt måste vi hela tiden se över hur vi kan skapa ännu större värde för kunden.

”Herrklubb ger inget mervärde”

I torsdags röstade Börsklubbe­n ja till att ta emot också kvinnliga medlemmar. Bargum, som är medlem i både Börsklubbe­n och Handelsgil­let, välkomnar beslutet och säger att det absolut inte finns något mervärde för den här typen av föreningar att vara herrklubba­r i dag.

– För Börsklubbe­n handlade det om en överlevnad­sfråga. Som herrklubb hade det varit svårt att attrahera rätt sorts nya medlemmar.

Vad gäller Handelsgil­let säger Bargum att föreningen målat in sig i ett annat hörn.

– I och för sig skadar det ingen annan än klubben själv. Men det är synd.

 ??  ??
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Alexander Bargum och porträttte­t■ av Albert Goldbeck-Löwe, som grundade Algol 1894. GoldbeckLö­we var kusin till Alexanders farfars far.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Alexander Bargum och porträttte­t■ av Albert Goldbeck-Löwe, som grundade Algol 1894. GoldbeckLö­we var kusin till Alexanders farfars far.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland